Det är mycket som är skit just nu. Många är sjuka, ännu fler isolerade och livet står helt klart på paus. Jag tvingar undervisa mina elever på distans och brottas med mer eller mindre hopplösa digitala verktyg. Dessutom är jag allergisk, eller är jag det? Kanske är det covid-19 som gör att jag har kli i halsen? Hur katten vet jag det?
För att inte bli helt hyperdeppad har jag ett behov av att lyfta det som faktiskt är bra med den här smittan.
I helgen delade en bekant ett otroligt roligt klipp av humorgruppen Foil, Arms & Hog om hur en distanslektion kan utvecklas till total katastrof. Jag skrattade så jag grät. Speciellt mycket åt föräldern som dyker upp för att diskutera sitt barns resultat och åt eleven som lyckats klippa in läraren bakom sig. Hilarious!
Det här gjorde också att jag upptäckte humorgruppens youtube-kanal och där finns helt fantastiskt roliga klipp. Ett favoritklipp är det om hur det kan gå när olika nationer spelar Risk. Fantastiskt!
Apropå komiker så pratade jag och ungarna idag om serien Master of None, som vi hoppas får en tredje säsong. På sajten Imdb är serien ännu inte avslutad och det verkar vara Aziz Ansari som står i vägen för nya avsnitt. Inte så mycket för att han anklagats och nekat till sexuella trakasserier utan snarare för att han vill göra annat. Om det nu är så att föreställningar och turnéer ställs in på grund av covid-19 kanske chansen för att han ska göra tv ökar. Det vore kul.
Jag tänker också på alla instängda, kreativa människor som nu kommer att skriva böcker, filmmanus, teaterpjäser, dikter och sånger, måla tavlor och skapa en massa intressant konst. Om några månader översköljs vi förhoppningsvis av fantastiska kulturella skapelser. Förhoppningsvis inte bara om en mystiskt virus som hotar utplåna mänskligheten och några hjältar som ska rädda världen.