När har jag egentligen gett upp?

I förra veckans Tänk snabbt! var en av de fem frågorna ”läsa ut eller ge upp?” Jag tänker fortfarande att jag är en person som läser ut böcker, men har funderat lite till och insett att så inte är fallet. Det handlar bara om att jag sällan erkänner att jag slutat läsa en bok. Jag låter dem ligga halvlästa, inte sällan finns de kvar bland mina Currently Reading på Goodreads, men trots att jag fortfarande tänker att jag ska fortsätta läsa dem någon gång är sanningen att jag gett upp.

Inte alltid ska sägas. Ibland gör jag ett ryck och plockar upp en halvläst bok för att läsa om och läsa ut. Oftast är det dock så att en bok som jag lagt ifrån mig halvvägs inte blir utläst alls. När det inte går att se det på något annat sätt än att jag faktiskt gett upp flyttar jag boken i fråga (något motvilligt) från Currently Reading till Want to read, för någonstans vill jag ändå inte erkänna att jag gett upp. Istället tänker jag att den inte passa mig just nu, men någon annan gå i framtiden, då …

Hur gör du? Läser du alltid ut en bok eller ger du upp de böcker som inte faller dig i smaken? Står du för att du avbrutit läsningen, eller försöker du mörka som jag gör?

Photo by Dom J from Pexels

7 svar på “När har jag egentligen gett upp?”

Böcker jag valt själv läser jag nog ut men det kan också bero på att jag väljer säkra kort. I bokcirkeln där någon annan väljer måste jag läsa ut så att säga, ibland läser jag sumariskt.

Jag vill gärna läsa ”snackisar” men har inte kommit igenom Jag for ner till bror eller Testamente som en del av mig ändå vill läsa. Så det räcker inte alltid att jag valt boken själv tyvärr.

Jag hade länge en regel att en påbörjad bok ska läsas ut, men den håller jag inte helt på längre. För det mesta läser jag ut men det finns två böcker jag särskilt kommer ihåg att jag inte orkat igenom det är Fröken Smillas känsla för snö av Peter Höeg den andra är Jack av Ulf Lundell. Påbörjad facklitteratur hamnar många gånger i en särskild ”läs ut senare hög” tyvärr.

Jo, sådär kan jag också göra ibland! Jag minns särskilt när jag försökte läsa Under kupolen av Stephen King. När jag hade läst 450 sidor och fortfarande hatade den ställde jag tillbaka den i hyllan och låtsades att jag tänkte fortsätta läsa senare; det tog helt enkelt emot för mycket att erkänna att jag hade lagt ned så mycket tid på den i onödan. Först några år senare slängde jag ut den.