De senaste veckorna har jag fått ta det väldigt lugnt då jag smittats av något som jag nästan hoppas är covid-19 nu när det börjar gå över och inte gjort någon större skada. Förra fredagen var det dags för påsklov och som ett brev på posten började jag känna mig lite risig. Inget jag är ovan vid, då ledighet för mig (och många lärare) brukar innebära i alla fall några dagars sjukdom. Jag viftade bort det, som jag (och säkert många andra gjort pre-pandemin) och när sonen (som sällan går ut frivilligt) ville ta en skogspromenad hängde jag självklart på. Under promenaden började jag känna mig orimligt andfådd och fick lägga mig när jag kom hem. Sedan sov jag nästan dygnet runt i några dagar. Febern var där, men gick inte över 38 grader (då min normaltemp ligger kring 36,5 är det ändå feber som känns) och jag att gå ut med soporna var som att springa ett maratonlopp (även om jag aldrig gjort det eller kommer på tanken att göra det).
Det mest obehagliga var och är ändå trycket över bröstet som inte liknar något annat jag tidigare känt. Det gör nästan ont att andas och ganska ofta behöver jag ta några extra andetag för att verkligen känna att jag får tillräckligt med luft. Några nätter har jag vaknat med andnöd och speciellt natten efter jag nåddes av nyheten om Adam Alsings död blev jag lite rädd. Det som ändå gjort att jag känner mig lugn är att dagarna flyter på rätt bra så länge jag håller mig stilla. Då känner jag mig inte direkt tröttare än vanligt, men febern och trycket över bröstet håller sig kvar drygt två veckor senare.
Undervisning på distans funkar bra. Sjukare än så är jag inte. Att jobba framför en dator är otroligt mycket mer stillasittande än det jobb jag är van vid, men just nu är det en fördel. Fortfarande är det dock ett rejält träningspass att gå till brevlådan och tillbaka, vilket är max 100 meter varje väg, så helt återställd är jag verkligen inte. Märklig sjukdom det här och om det inte är covid-19 och jag inte blir immun känns det nästan lite ovärt.
Det blir alltså en stilla lördag och det var flera veckor sedan jag träffade någon utanför familjen jag bor med. Äntligen har jag fått i några frön i jorden (bättre sent än aldrig) och sått lite gurka, physalis och gröna tomater. Svägerskan har lovat oss tomatplantor också, så helt utan kommer vi inte att bli. Dagens läsning blir Odla för insekter av Liselotte Roll och förhoppningsvis hinner jag också börja på Outline av Rachel Cusk också. Först har jag dock drygt 100 sidor kvar av mastodontdebuten Samlade verk av Lydia Sandgren som jag kämpat med hela veckan. Den har lyft rejält sedan den lite sega första delen och nu vill jag verkligen veta hur allt knyts ihop.
Vad läser du denna lördag?
Hej, nu läste av din blogg men hittar några tips, bl a ngn irländsk författare som jag tänkte läsa på eng. Men samtidigt i hyllan hittade jag Agneta Plejel så just nu läser jag den. ?
Jobbar fö också som lärare men är mer dramapedagog och är mer utbildad som det. (dock fransk behörig så jobbar som det).
läskigt…