I ett samhälle där kvinnor ses som varelser som när de börjar bli vuxna utvecklar en destruktiv magi som måste förstöras, skickas alla unga kvinnor i väg det året de fyller sexton. Några av dem är bortlovade och kommer att gifta sig när de kommer tillbaka. Andra kommer att få arbeta. Ingen i samhället talar om det så kallade nådeåret, men alla vet att de som kommer tillbaka efter det är rejält påverkade. Huvudpersonen Tierney blir vald av en man, något hon inte räknat med. Inte heller har hon räknat med att den unga kvinna som såg honom som sin kommer att vilja hämnas. När nådeåret tar sin början följer hon självklart med och hon tror att de som kommer att vara farligast för henne är de jägare som rör sig i skogen. Det är fel.
Det sextonde året av Kim Liggett är som en kombination av Hungerspelen och The Handmaids Tale. Samhället som Tierney lever i är kvinnofientligt och inga kvinnor tillåts bestämma över sina liv. När de skickas i väg under nådeåret hamnar de i en situation som kan liknas vid ett hungerspel. Konkurrensen är stor och alla vill överleva till varje pris. Inledningsvis avfärdar jag Det sextonde året som en ganska medioker ungdomsbok av en författare utan egna idéer, men snart inser jag att jag har fel. Mycket handlar om att Kim Liggett har skapat en trovärdig karaktär i Tierney och jag vill verkligen veta hur det går för henne. Det är också intressant att läsa om hur samhället hon lever i har utvecklats och vilka regler som gäller där. lite synd tycker jag att det är att Det sextonde året fått ett megarosa omslag som signalerar att det är en bok för tjejer, då det definitivt är en bok som borde kunna nå en bred publik. Jag kan också tänka mig att den skulle kunna bli en bra film, eller kanske ännu hellre tv-serie.