10 dikter för undervisningen

Varje år tänker jag att dikter ska få ta större plats i min undervisning och i år har jag verkligen bestämt mig för att det är dags. Jag har inventerat de texter jag brukar använda och valt ut tio favoriter som har funkat fint att använda med mina gymnasieelever.

“Vimmelkantig” av Wislawa Szymborska från diktsamlingen Nära ögat (1996). Den handlar om slumpen som gjorts oss till just den vi är och att vi hade kunnat tilldelas eller valt en annan dräkt i “naturens garderob”. En dikt fylld av bildspråk och metaforer, men ändå en ganska lättläst dikt om livet och hur det blev som det blev. Jag rekommenderar den och tycker att den leder till många fina samtal.

”Flykten valde oss” av Stig Dagerman är en av de dagsedlar han skrev för Arbetaren och är daterat till 21.4.1953. Dikten handlar om flyktingar som ingen egentligen vill kännas vid och som faktiskt inte har valt att fly. En dikt som inte är ny, men som är ständigt aktuell.

”C-dur” av Tomas Tranströmer är en favorit. Jag använder flera av Tranströmers dikter i undervisningen, men den här är kanske den som är lättast för eleverna att ta till sig. Dikten om en förälskad person som vandrar genom staden på väg från ett kärleksmöte är enkel, men samtidigt så välformulerad och precis som allt Tranströmer skrev.

”Fragment 31” av Sapfo är en klassiker i ordets rätta bemärkelse och en av de roligaste uppgifter jag brukar göra (tycker jag) är att låta eleverna läsa flera översättningar/tolkningar av dikten och jämföra dem. Ofta är det den klassiska tolkningen av Emil Zilliacus från 1928 vara den eleverna uppskattar mest, tätt följd av Jesper Svensbros tolkning från 1986. Den första för att den är vackrast och den senare för att den är lättast att förstå.

”Slutet och början” av Wislawa Szymborska från samlingen med samma namn (1993) måste få vara med också, trots att jag egentligen brukar försöka hålla mig till ett verk per författare i sådana här listor. Det här är en dikt om vad som händer när ett krig inte längre är intressant för journalisterna och därmed inte heller för omvärlden. Om allt arbete som finns kvar och hur tydligt det är att kriget inte alls tagit slut.

”Vierge moderne” av Edith Södergran ur Dikter (1916) är en klassiker som på ytan är enkel, men samtidigt så komplex. Vilka är vi egentligen? Det är något vi alla behöver fundera över.

”Det är vackrast när det skymmer” av Pär Lagerqvist ur Kaos (1919) är en vacker och sorglig, men på något konstigt sätt också hoppfull dikt om det vackra som trots allt finns runt omkring oss. En svensk nobelpristagare som jag vill att eleverna ska känna till och en skicklig poet som känns tidlös.

”När vinden vänt och värmen kommer åter” av Malte Persson ur Underjorden (2011) är en av 60 sonetter i samlingen och får här sin titel efter den första raden. Sonetter är en tacksam diktform och egentligen ska Perssons samling läsas som en helhet, men det här är en av mina favoriter.

”Äktenskapsfrågan” av Gustaf Fröding ur Gitarr och dragharmonika (1891) är en av många dikter av honom som passar i undervisningen. Den här är extra kul att läsa högt och det blir fina samtal kring vad dagens par egentligen önskar sig. Knappast en harv eller gris i alla fall.

”Morgon” av Karin Boye ur Moln (1922) är en av många Boye-dikter som jag tycker om. En kort och hoppfull dikt som innehåller en hel del språkliga finesser, men också kan leda till samtal om vad som ger glädje.

 

 

Nästa mål är att sätta ihop en lista med 10 dikter jag vill använda i undervisningen och jag tar gärna emot tips från er. Tanken är ju också att jag ska läsa en del samlingar den närmaste tiden och jag hoppas hitta nya favoriter.