I det sista inlägget med statistik kring min läsning 2020 tittar jag närmare på böckerna jag läste. Först handlar det om vilka genrer jag läst och jag använder samma kategorier som vanligt för att kunna jämföra över tid. För att göra det översiktligt har jag valt att hålla mig till några få bredare genrer. I kategorin romaner återfinns all skönlitteratur som inte definieras som spänning och med spänning menar jag såväl deckare, thrillers och skräck. Dystopier hamnar inom romangenren även om de kan vara både spännande och läskiga. Kanske lite ologiskt, men så har det blivit.
Ungdomsböcker är böcker som vänder sig till läsare från 12 och uppåt, ibland slinker någon hcg in, men inga rena barnböcker som inte alls räknas in i statistiken. Det gör inte heller lättlästa böcker som jag främst läser i jobbsyfte. Ibland är en bok både deckare och ungdomsbok, en grafisk ungdomsbok eller en sakprosabok som vänder sig till unga. Dessa kategoriseras som ungdomsböcker.
I år har jag läst en del lyrik, men ingen novellsamling och ingen dramatik. Det betyder att kategorin lyrik, noveller och dramatik i år endast fått heta lyrik. Grafiskt innefattar grafiska romaner för vuxna.
Inom sakprosa finns allt som inte är skönlitterärt som självbiografiska böcker, biografier, reportageböcker eller facklitteratur. Här räknar jag inte böcker som jag läser i studiesyfte om jag inte verkligen lusläst varje sida och inte alltid ens då.
Jämfört med 2019 har jag läst något mer skönlitteratur (50% 2019) och någon fler deckare (10% 2019) medan jag läst färre ungdomsböcker (19% 2019). En ganska stor ökning är det däremot för lyrik (3% 2019) medan sakprosa tappat lite (12% 2019) och grafiskt har också läst mindre i år (6% 2019). Tydligt är att mina månadsutmaningar påverkar fördelningen mellan genrer.
I jämförelse med tidigare år ser det ut så här:
Sedan brukar jag också föra statistik över de format böckerna jag läser har. Så här såg det ut 2020.
Det här blev året då e-böckerna verkligen tog över min läsning. Om jag får välja läser jag på mina läsplattor istället för fysiska böcker. Danskt band, som var ett favoritformat, har helt försvunnit eftersom Sekwa börjat med inbundna böcker och jag dessutom läst även deras böcker i e-format. Att ljudböcker verkligen inte är min grej märks också tydligt. Jag lyssnar gärna på Sommar & Vinter i P1 eller någon podd från P3 som P3 Historia eller P3 Dokumentär, men böcker funkar inte.
Jämfört med tidigare år ser det ut så här:
Den största anledningen till att e-böckerna helt tagit över är att jag läser väldigt många av dem via Storytel och Bookbeat, det jag kallar att ”hyra” böcker. Andra kategorier är böcker jag lånat, från bibliotek eller vänner, böcker jag fått i present eller som recensionsexemplar och böcker jag köpt själv.
Så här såg fördelningen ut 2020:
Så mycket som 75% av de lästa böckerna kommer från just ljud- och e-bokstjänster och det är för att läsa e-böcker som jag använder dem, inte för ljudböckerna som många andra. Jämfört med 2019 har en del hänt, t.ex. ber jag om och läser mycket färre recensionsexemplar och kategorin ”fått” har minskat från 25% 2019 till 8% 2020. Jag har också både köpt och lånat färre böcker. Konsekvenserna blir tyvärr att jag läser väldigt många böcker av svenska författare då de utgör en stor del av böckerna på t.ex. Storytel.
Här framgår ju inte språkfördelningen på de lästa böckerna. Men med e-böcker blir det ju också lättare att få tag i böcker på andra språk t ex danska och norska
Har tyvärr inte vågat mig på att läsa på norska eller danska, men annars är det absolut en positiv effekt.