Jag nås av nyheten att Nawal El Saadawi dött, 89 år gammal. Den egyptiska författare som kämpade för mänskliga rättigheter i allmänhet och kvinnors rättigheter i synnerhet. När hon gästade Bokmässan i Göteborg 2018 fick jag chansen att lyssna till henne i en fin intervju gjord av Johar Bendjelloul. En liten, sprudlande kvinna som var så kort att hon kunde dingla med benen. Jag kallade henne en ung själ i en gammal kropp och imponerades av att hon fortfarande var aktiv i kampen mot dem hon anser styr världen i fel riktning. Under revolutionen i Egypten 2011 var hon ute på gatorna, sov i tält och deltog i protesterna. President Mubarak avsattes, men det blev inte bättre. Uppgivenheten märktes, trots att hon inte hade gett upp. Nawal El Saadawi verkar inte ha varit en person som gav upp i första taget.
Jag hade hoppats på ett Nobelpris, men det var hon själv säker på att hon aldrig skulle få och hon uttryckte att hon inte var speciellt intresserad av det heller. Det är synd att hon inte fick den uppmärksamheten trots allt. När det gäller min egen läsning av Nawal El Saadawi har jag en hel del kvar att upptäcka och jag är med säkerhet inte ensam om det.
Foto från Ordfront förlag