Död vid första ögonkastet

Död vid första ögonkastet är den femtonde (!) boken i Peter James serie om polisen Roy Grace i polisdistriktet Brighton/Hove. Böckerna kallas fristående och det är det på så vis att ett fall presenteras och avslutas i varje bok, men det finns också fall som löper över flera böcker och inte minst är berättelsen om Roy Grace, hans familj och kollegor en stor behållning. Läs därför böckerna i ordning om du vill få ut så mycket som möjligt av dem. Just nu är det dock inte jätteroligt att läsa om Roy Grace om jag ska vara ärlig. Jag gillar inte problemen med sonen Bruno, som efter att ha mist sin mamma flyttat in hos Roy och hans familj. Det är så himla onödigt och obehagligt att framställa ett barn som en ond individ och jag tycker att det är jobbigt att läsa om. I övrigt håller Peter James god form och det känns inte som att serien borde avslutas, utan den håller fint även om jag helst skulle sett en annan vändning i just Roy Graces familjeliv.

I Död vid första ögonkastet luras äldre, ensamma och förälskade människor på stora summor pengar. De träffar sitt livs kärlek på en dejtingsajt och efter ett tag visar det sig att hen råkat ut för något som gör att pengar behövs. Elaka ex, sjukdomar som kräver sjukhusvård som kostar massor och en massa andra hemska saker som deras älskade självklart vill hjälpa dem med. Det handlar om hundratusentals kronor i vissa fall och även om de som luras inte alltid inser det, finns det oroliga anhöriga som förstår allvaret i situationen. Två kvinnor hittas dessutom mördade. Det visar sig att det finns en koppling mellan dem och därutöver en koppling till dejtingsajten i fråga.

En gammal fiende till Grace dyker också upp i Brighton igen med ett uppdrag att döda. Det visar sig att han och Grace är inblandade i samma fall och det gör det hela till en katt-och-råtta-lek av sällan skådat slag. Historien är komplex, välskriven och spännande, men trots detta inte den bästa boken i serien. Faktiskt långt därifrån. Det säger å andra sidan mer om Peter James höga lägstanivå än något annat. Det finns nämligen ingen tvekan om att jag vill läsa med om Roy Grace.