Med jämna mellanrum vaknar debatten som handlar om huruvida bokbloggare och bokstagrammare går att lita på, då det alltid skriver positivt om böcker de läser. Att kritiker på tidningar är bättre och bäst för att bestämma vilka böcker som ska köpas in till bibliotek och skolor är BTJ-häftet. Det här inlägget ska egentligen inte handla om kvaliteten på bloggare, för vi vet alla att den är varierande. Jag vill istället lyfta något jag reagerat på det senare, nämligen vikten av att recensera utifrån genre.
Jag tycker verkligen om att läsa tidningars kultursidor och inser att de som recenserar böcker där är kunniga gällande litteratur. Vid ett flertal tillfällen har jag dock den senaste tiden reagerat på att personen recenserar böcker och samtidigt sågar en hel genre. Ett exempel är när Johanna Schreibers nya bok Mellan raderna recenserades i GP av Lyra Koli, som bygger hela sin recension på kritik som visar att recensenten inte har koll på bokens genre. En bok i feelgoodgenren SKA inte fastna i eländesskildringar av en separation och huvudpersonen SKA förhållandevis snabbt gå vidare. Det är liksom en del av förutsättningarna. Om svärtan i separationen skulle stått i centrum hade det varit en helt annan bok. Det är som att jag skulle kritisera en deckarförfattare för att hen hade med poliser och bestialiska mord i sina böcker.
En bra bokbloggare hade inte gjort samma misstag som Lyra Koli. Istället är många av de bloggare som håller god kvalitet väl inlästa på sina respektive favoritgenrer och de skriver sina inlägg om böcker utifrån de premisser som gäller för genren. Du kan inte kritisera en skräckroman för att den innehåller splatter och inte heller en feelgoodroman för att den är rosaskimrande. Däremot kan du absolut kritisera mängden splatter eller rosaskimmer, men då utgår du ifrån smak och håller dig inom genren. Nu ska jag verkligen inte dissa alla kritiker på grund av en enda recension. Jag dissar inte ens recensenten i fråga. Det är nämligen helt okej att såga böcker, men inte på grund av att den följer de regler som finns för genren den tillhör.
Till syvende och sist handlar det om förväntningar och förväntningarna inför läsningen av en bok och inför recenserande av densamma måste vara rimliga. Om Johanna Schreiber hade låtit sin huvudkaraktär gräva ner sig totalt och bara beskrivit svärtan hade hon lurat sina läsare. Omslaget lovar feelgood och det är vad läsarna bör få. En recension ska därför utgå ifrån rätt premisser, vilket jag tycker att jag gjorde när jag skrev om boken. Faktiskt handlar det inte alltid om att bokbloggare skulle vara oseriösa för att de hyllar fler böcker än de sågar. Ibland kan det faktiskt handla om att den som läser mycket i en genre också är bättre på att hitta guldkornen.
Bra skrivet Linda!
Jag tror också att det kan handla lite om att bokbloggare, som ju ofta läser massor, inte plågar sig igenom böcker de/vi inte gillar. En recensent har ju ett professionellt uppdrag att läsa och recensera en viss titel, medan en bloggare kan välja bort en bok som inte lirar. Därmed få/färre sågningar då de ”sämre” böckerna aldrig når recensionsstadiet.
Så är det definitivt. Jag läser inte ut böcker jag inte gillar, om den inte ska läsas till något speciellt tillfälle och/eller är en jättesnackis som jag vill läsa trots allt. Vissa snackisar ger jag upp trots allt och konstaterar att de inte är för mig.
Jag tror personligen på att hitta sina favoriter där man vet vad de brukar tycka om olika böcker. Har under 10+ år följt ett gäng bokbloggare och man lär sig ju hur de skriver och det är för mig ett enormt värde för då kan jag enklare hitta bra böcker. Det finns som vanligt inte några genvägar 😉
Så är det! Kritiker behöver ju tyvärr även läsa böcker de inte själva valt, men att utgå ifrån de premisser som gäller för genren borde vara en självklarhet.
Tack Linda för att du säger ifrån!
Jag tycker du har väldigt rätt i detta att bedöma en bok utifrån sin genre och det är faktiskt något jag lärt mig av bra bokbloggare så som du själv. Det har berikat mitt sätt att ta mig an litteratur och det är jag tacksam för.
Vilka snälla ord! Tycker att det är viktigt att sätta boken i ett sammanhang och bedöma den utifrån det. Annars blir kritiken märklig.
Mycket kloka ord!
Det här har vi pratat en hel del om hemma, maken brukar läsa musikrecensioner i ganska hög grad, och irriterar sig på de recensenter som recenserar utan ha det minsta koll på genre. Lyssnar man på rock ska man inte bli besviken för att det inte är klassisk musik. Och jag har nästan helt slutat läsa tidningsrecensioner av böcker pga detta…
Det är väldigt konstigt att uppdragsgivare inte tar hänsyn till skribentens kompetens. Blir nästan ännu värre med musik, men även litteratur handlar ju rätt mycket om smak.