Nomineringslistan till Årets feelgood var lång och efter att läsarna fått säga sitt utsågs fyra finalister. En jury ska nu utse vinnaren bland dessa och 21 augusti avslöjas vinnaren på Feelgoodfestivalen.
Jag har nu läst de fyra finalisterna och utsett min vinnare. Men först en kort beskrivning av varje bok och dess styrkor/svagheter.
Dina färger var blå av Marcus Jarl är en bok jag hade höga förväntningar på då den hyllats av många. Berättelsen om Lina som arbetar på neonatal, längtar efter egna barn och drömmer om sin gamla kärlek är inte alls i min smak. Det jag tyckte om var beskrivningen av Linas yrkesliv som tyvärr bara fick vara med på en väldigt litet hörn. Beskrivningen av hennes nuvarande äktenskap och tiden med ungdomskärleken tyckte jag inte alls om. Jag har funderat på vad som skavde och jag tror att det är beskrivningen av Linas passiva sätt och hur hon suddar ut sig själv för att få vara en del av ett par. Språket föll mig inte heller i smaken. Jag kan dock förstå hur de poetiska om än krystade beskrivningarna av den stora kärleken och den minst sagt tragiska avslutande delen kan beröra många.
Klubben för lyckliga slut av Caroline Säfstrand är kanske inte riktigt lika bra som hennes förra bok, men jag tycker ändå mycket om den och engageras verkligen av huvudpersonen Cecilias sorgliga öde. Att förlora en älskad, bo ensam för att barnen flyttat ut och skapat sig egna liv och försöka fortsätta i huset nu nu är för stort, beskrivs på ett trovärdigt sätt. På samma gång känslofyllt och konstaterande, precis så som jag tror att många hanterar sorg. Idén med en skrivarklubb och skrivterapi är fyndig. Gruppen som träffas består av olika individer och jag engagerar mig kanske inte lika mycket i dem alla, men de fyller en funktion. Just karaktärsskildringarna är det Säfstrand är skickligast på. Kanske blir det lite väl förutsägbart, men jag förlåter henne allt.
Julen enligt Julia av Kristin Emilsson är fruktansvärt rolig och kanske är det vad jag uppskattade mest med boken. Huvudpersonen Julia fullkomligt avskyr julen (något jag relaterar till) och åker därför till Gotland för att vara kattvakt åt några vänners rätt otrevliga katt. Självklart har det skett ett missförstånd och paret som bor i huset har brustit i kommunikationen. En har lånat huset (och katten) till Julia och den andre har erbjudit nyskilde Petter att bo där. Att föra samman två karaktärer som är jätteolika och som får en rätt dålig start är ett klassiskt koncept, men Emilsson lyckas charma mig totalt. Även här är det karaktärerna som är behållningen och jag tror att just trovärdiga karaktärer är väldigt viktiga för mig. Svagheten? Det blir lite väl hurtigt ibland, men de många styrkorna gör att jag ändå tar Julia och de andra till mitt hjärta.
Mitt hemliga liv av Jenny Fagerlund är den tredje boken jag läser av författaren och den är bra och charmig, om än inte den bästa. Boken handlar om Moa vars farmor dör och lämnar henne sin lägenhet på Södermalm och dessutom en kungspudel. Tanken är att Moa ska fixa och rensa i lägenheten och sedan sälja den. Därefter ska hon och sambon Ruben köpa en ny, gemensam lägenhet och hunden ska Moas pappa ta hand om. Det bästa med Mitt hemliga liv är skildringen av renoveringen och faktiskt också Moas jobb på en Antikvitetsfirma där den äldre mannen Artur arbetar. Vänskapen med farmoderns granne Vendela och med vännen Sofia tycker jag också mycket om. Karaktärerna är Fagerlunds styrka, men i just den här boken blir det lite många trådar som inte riktigt får utvecklas. Ändå en bra bok med ett fint budskap om att våga leva sitt eget liv.
Om jag får bestämma går priset Årets Feelgood till Kristin Emilsson eller Caroline Säfstrand. Två bra böcker, där Emilssons kanske är lite vassare. God trea är Jenny Fagerlund, medan jag är mindre förtjust i Marcus Jarls bok. Lite synd tycker jag att det är att inte Maria Ernestams Knäckta ägg och krossade hjärtan finns med bland finalisterna, då det är en av mina absoluta favoriter bland de nominerade.
Jag tror du har glömt ett ”inte” i sista meningen.
Tack!