Young Royals säsong 1

Idén till tv-serien Young Royals är bra. En svensk prins skrivs in på den fina internatskolan Hillerska. Där går Sveriges elit, inklusive prins Wilhelms kusin August, men också några dagselever som kommer från helt andra förhållanden. Att det är just Hillerska som Wilhelm ska gå på är inte självklart. Det är visserligen en anrik skola och hans bror, kronprins Erik, har gått där, men Wilhelm själv började på en annan skola. Efter ett slagsmål anser dock hans föräldrar att Wilhelm behöver en annan miljö. Hade de vetat om allt som pågår på Hillerska, skulle de kanske gjort ett annat val.

På Hillerska träffar Wilhelm Simon, en av dageleverna som tar bussen till skolan varje dag tillsammans med sin syster Sara, från sin miljonprojektförort. De blir först vänner, men snart också förälskade. Att det skulle vara något konstigt är ingenting seriens skapare förmedlar, men när situationen för Wilhelm förändras ställs andra krav på honom och den frihet han ändå haft begränsas. Livet som kunglighet är långt ifrån en dans på rosor inser vi rätt snart och klart är att Wilhelm ibland vill fly från de förpliktelser han har.

Visst inser jag att en serie om ungdomar också är primärt för ungdomar, men så måste det inte vara. I fallet med Young royals står det dock klart att jag inte tillhör målgruppen. Karaktärerna är för ytliga och platta, intrigen för ointressant och fokus på effekter allt för stor. Ibland bränner det till, men tyvärr allt för sällan. Flera av skådespelarna är dock bra, som Edvin Ryding från Älska mig som spelar Wilhelm och Omar Rudberg från FO&O som spelar Simon. Malte Gårdingers porträttering av den obehaglige August och Nikita Ugglas av den osäkra Felice är också bra. Tyvärr tycker jag inte att det räcker. Trådarna är för många och sex avsnitt räcker inte för att fördjupa karaktärerna. Kanske kan det bli bättre i den andra säsong som det öppna slutet verkligen bäddar för.