Detta seminarium om läsfrämjande leds av Ingela Hofsten som samtalar med Maria Ehde Andersson, ansvarig för Språkstart Halland, Liselott Drejstam, skolbibliotekarie och Jenny Lindberg, universitetslektor på Högskolan i Borås.
I samarbete med bland annat BVC arbetar Språkstart Halland med små barns språkutveckling. De besöker familjerna och delar ut språkpaket som innehåller böcker, men också annat. De visar föräldrarna hur de kan läsa för sina barn och på andra sätt utveckla deras språk. Fler paket delas sedan ut och det unika med projektet är inte minst långsiktigheten. Ehde Andersson lyfter vikten av forskning som grund för arbetet, men att balansen mellan teori och praktik måste finnas.
Liselott Drejstam tipsar om boktips på toaletten. Något som når många och hon märker att elever söker upp henne och ber att få låna ”toalettböckerna”. Det skulle jag också vilja göra, så himla bra tips! Arenaskolan läser är ett annat projekt där alla lärare och elever läser antingen samma bok eller olika böcker i ett författarskap. Projektet har som syfte att samtal kring böcker ska öka och läsningen få stå mer i fokus. Dessa riktigt bra tips tar jag med mig. En av kollegorna föreslog ett gemensamt läsprojekt på vårt program och det borde vi verkligen starta upp.
Panelsen diskuterar val av texten och hur nivån ska anpassas. Som Drejstam påpekar är det viktigt att känna sin målgrupp både gällande textnivå och innehåll. Två sjuor kan inte automatiskt läsa samma bok. Det här är en av mina käpphästar gällande läsning, att böcker ska väljas med omsorg. Det är också därför jag har svårt att se hur en kanon för skolan ska kunna fungera.
I projektet Språkstart Halland väljer de också texter med omsorg. De möter föräldrarna när barnen är 6 månader och då erbjuder de böcker med och utan text. Ofta väljer föräldrarna för svåra böcker om de själva väljer och många tycker dessutom att det är svårt att med ett annat modersmål veta vad de ska välja.
Något som Drejstam lyfter och som också är något jag tycker är viktigt är hur böcker gör att vi kan identifiera oss med karaktärer som faktiskt inte är som vi. Vi pratar ofta om att alla måste kunna identifiera sig med karaktärer i en bok och menar då att de måste få läsa om karaktärer som liknar dem själva. Så måste det inte vara. Istället måste de möta en bredd av karaktärer. Genom textsamtal kan hon också märka att gemensam läsning faktiskt ger läsglädje, även om vissa högstadieelever gärna vill hävda att de inte gillar. Jenny Lindberg lyfter det faktum att läsning kan betyda mycket mer än förbättring av läsförmåga. Det handlar till exempel om identitetsskapande och inte bara för unga. Det handlar inte bara om att kunna ta till sig samhällsinformation utan om väldigt mycket mer. Det håller jag med om!
Har du tillgång till Bokmässan Play kan du ta del av samtalet här.
Pingback: Tankar efter Bokmässan 2021 – enligt O