Samiskt liv — traditioner i en ny tid


Två böcker om samer står i centrum i det här seminariet. Moa Backe Åstot debuterade med ungdomsromanen Himlabrand och Ann-Helén Laestadius med Stöld, hennes första bok för vuxna. Två väldigt bra och viktiga böcker som angriper samefrågor på olika sätt.

Traditioner och den trygghet de och inte minst familjen ger. För en utsatt minoritet blir det enormt viktigt att följa traditioner,  vilket i vissa fall kan kännas begränsande. Som Ante i Backe Åstots bok, som funderar över sin sexualitet och huruvida det går att vara homosexuell och renskötare. För Laestadius huvudperson Elsa handlar det snarare om att få vara kvinna och renskötare och faktiskt räknas på samma sätt som hennes far och andra män gör. Hennes två vänner får representera den klassiska kvinnorollen och den som satsar på en utbildning och på så sätt nå en förändring genom att bli jurist.

Den som kanske har svårast att acceptera situationen är Mattias, Elsas bror, som verkligen kämpar i sin roll och de förväntningar som finns på att vara en god, äkta same. Den som inte äger renar har traditionellt inte setts som same, utan svensk och därför är det svårt att bryta mot normer, då det också gör mycket med ens identitet. Elsas mamma räknas inte ”riktig” same då hon kommer från en familj som har samiskt ursprung, men vill dölja det. Identitet och hur den formas är centrala i båda böckerna.

Den äldre generationen som i båda böcker får symboliserar av huvudpersonernas farmödrar. De står för stabilitet och tillhörighet. Viktigt är också att höra till en plats och när renarna blir utsatta, som i Stöld, är det samtidigt också att bli av med sin plats. Naturskildringarna i båda böckerna är väldigt viktiga, vilket är naturligt då de samer som äger renar lever nära naturen.

Vill du ta del av samtalet finns det på Bokmässan Play här.

 

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen