Ett läsprojekt om Körkarlen

De senaste åren har mina elever läst kortromaner av Selma Lagerlöf i kursen Svenska 2. Det är deras första läsprojekt med klassiker i fokus och följs senare under kursen upp med läsning av både kortare texter kopplade till olika epoker och en klassiker som de läser i mindre läsgrupper. I inlägget ”Att möta Selma Lagerlöf som tonåring” kan du läsa mer om hur jag jobbat de senaste åren. I år var en resa till Västanå teater och deras uppsättning av Körkarlen planerad redan innan terminen drog igång och jag lovade mina kollegor att förbereda eleverna genom att gemensamt läsa boken. Tidigare har några elever valt den, men de flesta har läst andra böcker.

Grundberättelsen i Körkarlen är ganska enkel och full av klassiska teman och motiv. Det är nyårsafton och slumsystern Edit ligger för döden. Hennes mamma och två kollegor vakar hos henne. När Edit uttrycker en önskan om att någon ska ta dig David Holm väcks känslor. Han är en alkoholiserad man som är våldsam mot sin fru och varför Edit skulle vilja träffa honom är en gåta.

Samtidigt befinner sig David Holm själv nära döden efter ett slagsmål och träffar då körkarlen George som haft uppdraget sedan förra nyår. Den man som dör sist på året får uppdraget att frakta döda själar till Döden själv och nu står David Holm på tur. Men innan hans själ är mogen att gå vidare kan George inte ta med honom. Här börjar David Holms vandring tillsammans med George, då de i sann Dickens-anda besöker människor som han har sårat. Att Lagerlöf inspirerats av Dickens är ingen hemlighet, utan uttrycks tydligt av författaren. Att slumsystern lider av tuberkulos är också medvetet, då Körkarlen var ett verk som efterfrågades av Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Här skrattade eleverna lite över Lagerlöfs egensinniga tolkning av uppdraget och konstaterade att det där med att följa instruktioner kanske inte var hennes grej. Geografiboken blev en äventyrsbok om en pojke som flyger runt Sverige och boken om tuberkulos en berättelse om en döende mans insikt om sin egen påverkan på andras liv.

Inför läsningen läste jag självklart om boken och insåg då att den var mycket svårare rent språkligt än de andra kortromaner av Selma Lagerlöf som jag tidigare använd. Alltså skulle mer stöttning krävas för att eleverna skulle komma in i läsningen och igenom boken med behållning. Jag förberedde frågor och ordlisor till varje kapitel och inledde med att läsa högt. Nästan direkt insåg jag att de ord jag trodde att eleverna skulle tycka var svåra verkligen var det, men de fastnade också vid många fler ord än de jag inkluderat i ordlistan. Ord som är självklara för mig, som paltor och åkdon, men helt okända för ungdomarna. En generationskrock helt klart.

Att läsa en gammal bok kräver en hel del både av elever och lärare, men vi kämpade på tillsammans och i princip alla lyckades komma igenom boken. De boksamtal som genomfördes under och efter läsningen hjälpte också till. Några, som var frånvarande mycket, hade svårare att hinna och fick inte heller den stöttning som behövs under läsningen. Vissa av dem läste ut boken efter att de sett pjäsen, då det därefter kändes lättare. Efter läsningen fick alla elever skriva en reflektion kring boken och föreställningen. Detta skedde under en lektion.

Slutuppgiften som eleverna fick handlade om att analysera Körkarlen, men också koppla boken till Selma Lagerlöfs liv och den tid den skrevs under. Detta är delar av det centrala innehållet i kursen Svenska 2. Inför skrivandet läste vi två texter tillsammans, den självbiografiska novellen ”Julklappsboken” och kapitel två i Gösta Berlings saga om julnatten. Eleverna fick också tillgång till ”Bortbytingen” och många valde att läsa även den. De fyra texterna representerar olika delar och stilar i Lagerlöfs författarskap.

Efter att ha läst elevernas texter konstaterar jag att det jobb de och jag lagt ner på att läsa Körkarlen och dessutom några andra texter av Lagerlöf bar frukt. Trots att jag upplevde att Körkarlen var svårare att komma in i än andra böcker av Lagerlöf, blev resultatet bra. Nu har jag turen att ha en klass som varit beredda att jobba hårt och det gjorde självklart arbetet lättare och resultatet bättre. Jag tror också att det faktum att de såg en uppsättning av Körkarlen gjorde den enklare att förstå.

Fördelarna med att läsa samma bok i år var många, men jag är osäker på om jag väljer att läsa just Körkarlen nästa gång. Visserligen funkade det bra för den absoluta majoriteten, men det krävs ambitiösa och drivna elever för att lyckas. Som alltid kräver också gemensam läsning mycket av läraren och det är något jag tycker är värt jobbet så länge eleverna är med på tåget. Min erfarenhet är att Selma Lagerlöf är ganska lätt att sälja in hos eleverna. Få om någon ifrågasätter hennes relevans och många uppskattar att få ta del av hennes verk. För de få elever som inte kom igenom Körkarlen gjorde jag en mindre uppgift som byggde på novellen ”Bortbytingen” och teateruppsättningen av Körkarlen. Det funkade bra som alternativ.