Det händer väldigt sällan, men ibland är faktiskt tv-serien bättre än boken och så är fallet gällande Nine Perfect Strangers, en tv-serie skapad av John-Henry Butterworth och David E. Kelly, baserad på boken med samma namn av Liane Moriarty.
I Nine Perfect Strangers får vi lära känna nio för varandra ännu okända gäster som checkar in på Tranquillum House, ett exklusivt hälsohem där de ska få äta nyttigt, träna yoga och meditation, bli masserade och hitta sina inre, hälsosamma jag. Ägaren heter Masha Dmitrichenko och hon är övertygad om att gäster behöver regler och kontroll. Det är därför de behöver lämna in alla sina telefoner och andra saker med skärm och det är också därför som personalen i hemlighet går igenom deras bagage och konfiskerar allt onyttigt som de försökt smuggla in.
Masha spelas av Nicole Kidman och hon är kanske mer fascinerande än bra, men hon ger ändå liv åt denna märkliga karaktär som driva av något som inledningsvis är väldigt svårt att förstå. Den egentliga huvudpersonen i boken var snarare Frances, en romanceförfattare i yngre medelåldern, vars senaste bok refuserats av förlaget. Hon är viktig även i tv-serien, men det som händer under de totalt åtta avsnitten är att alla gäster och även delar av personalen, blir mycket mer levande än de blev i boken. Det blir lättare att både hålla isär dem och förstå dem när de synd och inte bara stannar på boksidorna. Frances spelas dessutom av den fantastiska Melissa McCarthy och det gör att jag sympatiserar ännu mer med henne nu.
Bland de andra gästerna finns faktiskt två som jag knappt kommer ihåg från boken, nämligen Lars och Carmel. Inte heller i tv-serien blir de centrala, men de fyller en funktion och bidrar med perspektiv. Sedan finns självklart även bokens mer centrala karaktärer med som familjen Marconi, numera tre och sörjande en fjärde familjemedlem. Deras sorg är komplex och brutal. Faktum är dock att alla karaktärer bär på sin egen sorg och även om det ibland blir lite övertydligt som det blir med det perfekta paret Chandler vars liv inte alls blev bättre när de vann en massa pengar, är det intressant att följa de nio gästernas sökande efter något mer än det halvkassa liv de fått.
Nine Perfect Strangers är inte den bästa tv-serie jag sett, men en intressant version av klassikern att samla en grupp människor på ett isolerat ställe för att se vad som händer. Här finns dessutom en spelledare som inte drar sig för att droga sina gäster om hon tror att det gynnar dem. Det som börjar med en ganska vanlig spaupplevelse urartar till något riktigt absurt och det är på samma gång spännande och underhållande, men också lite obehagligt. Serien finns på Amazon Prime som jag skaffade tillfälligt just för den här serien.