Januari är alltid en trög månad, men efter influensa i december och covid i januari är jag verkligen mer seg än vanligt. Att pandemin har gått in i en ny intensiv fas, vilket påverkar både vardagen och jobbet, gör säkert sitt till. Klart är i alla fall att jag är väldigt trött och dessutom har en hjärna som inte riktigt vill lyda. Det är svårt att fokusera på läsning och minsta motstånd gör att jag ger upp. Inte så bra för någon som behöver läsa för att må bra och som säkerligen också behöver öva på att fokusera på en sak när livet är för stressigt. Istället för att läsa spelar jag meningslösa mobilspel och det är verkligen inte något som ger energi. En bra bok ger nämligen energi och det är just vad jag behöver just nu.
Jag brukar berätta för mina elever om en studie gjord på Sussex University av bland andra Dr. David Lewis som visar att läsning minskar både stress och ångest. Helst ska det vara pappersböcker, men jag tänker att läsplattor med e-ink borde funka lika bra. I alla fall blir det samma koncentration och just det verkar ha betydelse. Det är så himla sällan vi gör en sak i taget i vårt samhälle och det behövs ibland. Sex minuters läsning ska räcka för att minska stressen med så mycket som 68%, men för att jag riktigt ska fastna i en bok behövs nog ändå mer. Problemet är att min röriga hjärna inte håller tanken på boken och även om ögonen rör sig som de ska läser jag inte, utan tänker på annat. Det som behövs är alltså bra böcker som jag fastnar helt i.
Ett annat problem är att jag tröttnar så himla snabbt när jag är stressad. Uthålligheten finns inte där och minsta lilla motstånd gör att jag ger upp. Det betyder att jag just nu har en handfull böcker på gång och i tanken är jag redan i nästa bok. Jag har fastnat i Grim av Sara Bergmark Elfgren och den är riktigt bra, men också riktigt svart och passar därför inte vid alla lästillfällen. Istället har jag påbörjat och avfärdat en rad deckare och feelgoodböcker, men just nu inte fastnat för någon. Egentligen är jag nämligen rätt trött på det lättsmälta och vill ha något som ger mer än underhållning för stunden, men jag orkar inte riktigt.
I den bästa av världar kommer vi i väg på en läshelg till Varberg i början av februari och då kanske det finns ork att läsa mer koncentrerat. Tiden finns ju i alla fall. Går allt enligt planen åker jag dessutom ner redan på torsdagen och följer intensivdagarna på min magisterutbildning från ett hotellrum. Det känns som en roligare lösning än att ännu en gång sitta hemma i soffan och lyssna på föreläsningar på distans.
Tills dess får ni gärna ge mig tips på lättlästa böcker som faktiskt har lite substans. Jag behöver något riktigt bra att sätta tänderna i, som inte kräver mer än min trötta och splittrade flipperhjärna klarar av.
PS. Här finns ännu fler bra saker med att läsa och det gör att jag är ännu mer frustrerad över hur lite jag läser just nu. DS.
Photo by Nathan Dumlao on Unsplash
Under en period då jag hade ruskigt svårt att ta till mig skönlitterära texter eftersom jag var tvungen att läsa en massa annat och var så stressad, splittrad och sliten läste jag en av Shakespeares sonetter per dag (räckte i 154 dagar) och att läsa poesi, mikroprosa eller kortromaner i sådana där livsfaser fungerar väldigt bra för mig. Så att dyka in i Wislawa Szymborska eller Vizma Belsevica eller Karin Boye (helt golvad av henne just nu) eller Lydia Davis eller japanska haikus eller Michèle Desbordes eller Patrick Modiano eller Marie-Hélène Lafon – allt sånt som får en att stanna upp mitt i läsningen och förundras – kan leda en tillbaka till hur hisnande läsningen av bra litteratur (förstås) är. För mig har aldrig vägen ur en läskris varit att söka mig till det lättlästa eller det vidlyftiga (typ 420 sidor trivsamheter) utan istället till det fokuserade, koncentrerade, avskalade, direkt belönande eller smärtsamt ärliga – sånt som ger svindel – så att jag åter kan slå in i min skalle hur helt nödvändigt det är att läsa skönlitteratur.
Tack för tips! Har faktiskt precis plockat upp en av Szymborskas samlingar och det är verkligen njutbar läsning. Sakprosa verkar också funka bättre än skönlitteratur, konstigt nog. och jag läser Emma Emma Leijnses I en annan klass med stor behållning. En obehaglig och mycket viktig bok.
Emma Leijnse är verkligen en mycket bra utbildningsjournalist och hennes bok om kvinnorna i utbildningssystemet väldigt intressant. Denna om de två klasserna är hittills oläst.