Dags för ännu en lång lista att presenteras och den här gången är det The International Booker Prize som står i fokus. Traditionellt består The Booker Dozen, som långa listan till det ursprungliga priset kallas, av tretton böcker och så också när det gäller det internationella priset. Priset som instiftades 2004, är ett komplement till Bookerpriset och de nominerade titlarna är böcker utgivna på eller översatta till engelska, skrivna av författare från hela världen. I år är alla böcker översatta och skrivna på totalt elva olika språk, från tolv länder och fyra kontinenter.
Följande titlar är nominerade till The International Booker Prize 2022:
Paradais av Fernanda Melchor (Mexico), översättare: Sophie Hughes (Fitzcarraldo)
I det fina området Paradise bor de rika bakom murar och grindar. Där möts pojkarna Polo och Franco, som befinner på helt olika platser på samhällsskalan Medan Franco bor i en av lyxvillorna jobbar Polo där som trädgårdsmästare. Paradais finns också utgiven på svenska av Bokförlaget Tranan, översatt från spanska av Hanna Nordenhök. Det här är en bok jag verkligen vill läsa!
Heaven av Meiko Kawakami (Japan), översättare: Samuel Bett & David Boyle (Picador)
I centrum av handlingen står en 14-årig berättare som delar med sig av det hopplösa som är hans liv. Han är mobbad och har endast en vän, också hon utsatt. Boken beskrivs som en kritik mot samhället och synen på människan som präglar Japan och påverkar även unga i form av en inlärd grymhet.
Cursed Bunny av Bora Chung (Sydkorea), översättare: Anton Hur (Honford Star)
Cursed Bunny är en novellsamling som beskrivs som en blandning av magisk realism, skräck och science-fiction. Både fantasi, men också den brutala kapitalistiska verkligheten där patriarkatet styr får plats i texterna. Även om det låter intressant, är det ingen bok som lockar mig speciellt mycket, då den ligger så väldigt långt från min komfortzon.
After The Sun av Jonas Eika (Danmark), översättare: Sherilyn Nicolette Hellberg (Lolli)
Jonas Eika har skrivit en novellsamling som rör sig från Cancún till Köpenhamn, USA och London. Det huvudpersonerna har gemensamt är att de ”[m]edvetet eller omedvetet deltar de alla i avvecklingen av denna värld. Och i förberedelserna för den som komma skall.” Låter lockande och mycket märkligt på samma gång. Efter solen finns utgiven på svenska av Modernista, översatt av Henrik Petersen. Boken tilldelades Nordiska Rådets Litteraturpris 2019.
A New Name: Septology VI-VII av Jon Fosse (Norge), översättare: Damion Searls (Fitzcarraldo)
Jon Fosse tillhör den kategori författare jag känner att jag borde läsa något av, men aldrig känt någon längtan efter att närma mig. Någon gång blir det av. Kanske. Boken som beskrivs som Fosses storverk, handlar om Asle och Asle, två konstnärer, en ung och en gammal som är dubbelgångare, eller kanske två versioner av samma person. Det andra namnet heter septologin på svenska, och del I-III är utgiven av Albert Bonniers Förlag, översatt till svenska av Lars Andersson.
More Than I Love My Life av David Grossman (Israel), översättare: Jessica Cohen (Jonathan Cape)
Jag har tidigare läst David Grossmans En häst går in på en bar, en mycket annorlunda och bra bok om en komiker som faktiskt tilldelades The Booker International Prize 2017 . Senaste boken More Than I Love My Life utspelar sig på en kibbutz 2008 då huvudpersonen Gili firar sin mormor Veras 90-årsdag, ett firande som kommer av sig lite då Gilis mamma Nina, som övergav henne som bebis, oväntat dyker upp. Det här är en bok jag verkligen vill läsa och jag räknar med att den översätts till svenska.
The Book of Mother av Violaine Huisman (Frankrike), översättare: Leslie Camhi (Virago)
Violaine Huismans debutroman verkar vara självbiografisk, eller handlar i alla fall om en flicka vid namn Violaine som växer upp i Paris med en minst sagt excentrisk mamma. Modersporträttet inkluderar berättelsen om mammans egna barndom och låter som en väldigt fransk historia. Sådana brukar jag uppskatta.
Love in the Big City av Sang Young Park (Sydkorea), översättare: Anton Hur (Tilted Axis)
Det här låter som en varm och trevlig bok, om än med en rejäl dos svärta, om Young, en ung, homosexuell student som bor i Seoul. Tillsammans med sin bästa tjejkompis Jaehee lever han ett liv där barhäng är ett sätt att försöka glömma allt som skapar ångest.
Happy Stories, Mostly av Norman Erikson Pasaribu (Indonesien), översättare: Tiffany Tsao (Tilted Axis)
En samling berättelse där queerkaraktärer ersätter traditionella heterokaraktärer och placeras i situationer som hör till det heteronormativa. Det här låter som en bok som måste upplevas, då beskrivningen av den är väldigt vag och sparsmakad. Spännande med en indonesisk författare.
Elena Knows av Claudia Piñeiro (Argentina), översättare: Frances Riddle (Charco)
Claudia Piñeiro skriver framför allt spänningsromaner och jag har tidigare läst hennes Torsdagsänkorna, som jag gillade trots att den var rätt skum. Elena knows handlar om Rita som hittas död i klocktornet i den kyrka som hon brukar besöka och verkar fokusera mycket på hemligheter som olika karaktärer har.
Phenotypes av Paulo Scott (Brasilien), översättare: Daniel Hahn (And Other Stories)
Det här är berättelsen om två bröder i ett Brasilien där färgen på huden har stor betydelse. Det är en berättelse om rasism, men också om historia, brott och hur två personer från samma familj kan både vara olika, ha olika förutsättningar och ses på olika sätt.
Tomb of Sand av Geetanjali Shree (Indien), översättare: Daisy Rockwell (Tilted Axis)
Tomb of Sand utspelar sig i norra Indien där vi får lära känna en 80-årig kvinna som sörjer sin döda make. Till sin dotters stora överraskning bestämmer hon sin oväntat för att flyga till Pakistan för att kunna bearbeta ett trauma som hon en gång var med om där. För första gången är en bok skriven på hindi nominerad till The International Booker Prize och informationstexten om den lovar att Geetanjala Shree inte vara bjuder på svärta, utan också humor och framför allt en originell, välskriven berättelse.
The Books of Jacob av Olga Tokarczuk (Polen), översättare: Jennifer Croft (Fitzcarraldo)
I det som kallas ett mästerverk berättar Olga Tokarczuk Josef Frank som levde i gränslandet mellan nuvarande Polen och Ukraina i mitten av 1700-talet. Han splittrade den judiska gemenskapen genom att närma sig såväl katolicismen som islam. Vissa ser honom som en frälsare, medan andra kallar honom kättare och bedragare. Även om jag egentligen inte varit speciellt sugen på att läsa just den här boken av Tokarczuk har de senaste veckorna gjort att jag känner att det kan vara både viktigt och lärorikt att göra det. Jakobsböckerna gavs ut på svenska 2019 av Albert Bonniers Förlag, översatt av Jan Henrik Swahn.
Jag tycker att det precis som i filmens värd är asiatiska författare som verkar mest spännande! Tyvärr så lär ju varken den Japanska eller den Sydkoreanska översättas, om de inte uppmärksammas extremt mycket i Västvärlden
Det är få böcker från dessa länder som översätts, men jag funderar på att ge mig på ”Love in the big city” ändå!