Pørni säsong 2

Sorg och glädje fyller serien Pørni, skapad av Henrietta Stenstrup, som också spelar huvudrollen som den ensamstående tvåbarnsmamman Pernille (kallad Pørni) som sörjer sin döda syster och avskyr sin exman Finn. Jag absolut älskade första säsongen (som förresten finns på svtplay nu) och när säsong 2 släpptes tänkte jag först spara på den länge och invänta det perfekta tillfället. Nu kunde jag inte hålla mig längre och det gick tyvärr snabbt att sluka de sex nya avsnitten. Underbart är kort som man brukar säga.

När andra säsongen inleds är Pørni tillsammans med Bjørnar och det känns äntligen som att livet börjar flyta lite för tvåbarnsmamman som blivit tilldelad lite mer elände och kaos än hon förtjänar. Om det inte hade varit så att Bjørnar lyckats göra en annan gravid hade saker och ting kanske varit lite enklare. Visst vill Pørni ha kärlek och visst vill hon ha Bjørnar, men vill hon ha hans snart tre barn och deras mammor?

Det är som alltid full fart i Pørnis familj. Äldsta dottern Hanna läser portugisiska för att förbereda sig för en resa till Argentina och blir lite överraskad när hon inser att spanska och portugisiska inte alls är i princip samma språk. Som tur är kan nya grannen Jan Fuentes spanska efter många år i landet och erbjuder Hanna gratislektioner. Pørni ger han istället en massa vin och hoppas att det ska göra att hon godkänner hans planer på utbyggnad. Yngsta dottern Sigrid genomgår någon slags kris. Hon umgås med sin svenska kompis och flyttar nästan in i deras familj. Hemma börjar hon prata svenska och allt Pørni gör är fel. Även det faktum att barnens pappa bor i Köpenhamn med en annan kvinna är självklart Pørnis fel.

Exmannen Finn spelar en större roll i den andra säsongen än den första, då han är i Norge för att lansera sin kommande roman Far faller, en väldigt självbiografisk roman. Pappa Ole Johan är lyckligt kär och börjar till och med undvika kolhydrater för att hans pojkvän rekommenderar det. Sedan Pørnis systers död har systersonen Leo bott hos Pørni, men nu planerar han att flytta till sin pappa. Att ta hand om andra är det Pørni lever för och hon har svårt att släppa taget.

Det är svårt att beskriva vad det är som gör Pørni så väldigt bra. Kanske är det att den behandlar svåra ämnen utan att på något sätt bli undervisande eller övertydlig. Att karaktärerna är djupt mänskliga och gör fel ibland spelar också in. Dessutom är skådespelarna fantastiskt bra och skapar en stämning som känns både sann och trovärdig. De spelar inte roller, utan är verkligen människor som betyder något för varandra. En tredje säsong är redan bekräftad och det är jag väldigt glad över.

---