Fem nobelfavoriter

Apropå att jag nått ett första delmål i min läsning av samtliga nobelpristagare i litteratur listar jag idag fem riktigt bra författare bland dem jag läst som ni inte får missa. Att välja ut fem har varit svårt ska säga, då det finns en anledning till att just dessa författare fått priset.

Tomas Tranströmer måste stå först. Han var inte den första jag läste, men den pristagare jag återkommer till oftast. Ingen skriver dikter som metaforernas mästare. När Peter Englund avslöjade att Tranströmer tilldelats Nobelpriset grät jag på riktigt. De elever som befann sig i samma rum blev lite smått chockade.

Pearl Buck var däremot först. Jag hittade hennes böcker i mormors bokhylla och slukade. I år fick jag en fin födelsedagspresent av några elever som hittat ett gammalt exemplar av en av hennes böcker. Nu var det länge sedan jag läste något av henne, men jag påbörjade Den goda jorden i samband med att samma elever hade ett läsprojekt om nobelpristagare i våras.

J. M. Coetzee var den första nobelpristagare som jag läst innan han fick priset. Då hade jag läst Onåd som verkligen var fantastisk och sedan dess har jag läst de självbiografiska Pojkår och Ungdomsår, också de helt otroligt bra.

Wislawa Szymborska är en annan författare som jag återkommer till regelbundet. Hon var helt okänd för mig när hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1996 och jag är så glad att det fick mig att upptäcka henne.

Pär Lagerkvist får faktiskt den femte och sista platsen och det beror på att jag läst mycket av honom den senaste tiden. ”Far och jag” för min magisterutbildning, Dvärgen är påbörjad på jobbet och så har mina treor fått läsa några av hans dikter. En mångsidig författare som jag gärna vill läsa mer av. ”Det är vackrast när det skymmer” är en av de vackraste dikter som någonsin skrivits.