Thailandssvenskarna

I Thailandssvenskarna skriver Joakim Medin om de svenska män som reser till Thailand i syfte att träffa kvinnor (läsa prostituerade) och de som bosatt sig där. Jag lyssnade på boken, vilket för mig alltid tar lång tid, men det var ändå flera veckor sedan jag var färdig. Sedan dess har jag försökt formulera mina tankar. Den spontana reaktionen är att beteendet som beskrivs av Medin är vidrigt, men det vore inte en bra bok om perspektivet var så ensidigt och det här är en bra text. Budskapet är förvisso glasklart, de män som köper sex i Thailand är besvikna på Sverige i allmänhet och svenska kvinnor i synnerhet. Att de väljer just Thailand har historiska förklaringar, för även om prostitution är förbjudet i landet finns där en lång tradition att erbjuda kvinnor till västerlänningar som startade i samband med kriget i Vietnam.

Joakim Medin låtsas vara sexköpare själv och får på så sätt kontakt med svenska män i bland annat Bangkok och Pattaya som reser till landet på korta eller längre resor. Många tar med sig sin sjukpension eller ålderspension, medan andra jobbar delar av året och lever gott resten av tiden i det mycket billigare Thailand. Vissa lämnar barn och före detta flickvänner hemma, men ganska många har haft svårt att träffa tjejer i Sverige. En annan sak många av dem verkar ha gemensamt är att de röstar på SD och Jimmie Åkesson blir självklart en ännu större idol när han väljer att semestra i Thailand och dessutom besöka restauranger där thailandssvenskarna befinner sig.

Det är så mycket som är absolut vidrigt i beskrivningen av utnyttjandet av kvinnor i Thailand. Visst kan det ses som ett ömsesidigt utnyttjande, då kvinnorna ofta får ett bättre liv ekonomiskt när de träffar en svensk man, men baksidorna är många. Medin intervjuar inte bara männen, utan också prostituerade och inte minst personer som kommer i kontakt med utsatta kvinnor från Thailand som flyttat till Sverige. Det är inte männen som är offer här, det är kvinnorna.

Ibland kan jag nästan tycka synd om männen som Medin träffar, men det går snabbt över. De må vara ensamma, men den kvinnosyn de har är inget annat än vidrig. Säkerligen känner de sig ännu mer utsatta efter att de insett att mannen från Sverige som de träffade på diverse barer inte alls var en man från Mölndal som sökte sex, utan en wallraffande journalist som valt att sammanställa sina upplevelser i en bok. Det som gör Thailandssvenskarna så bra är att Joakim Medin verkligen gjort ett gediget arbete med att försöka skapa en komplex bild av de konsekvenser som prostitutionen i Thailand får. Jag rekommenderar er verkligen att läsa hans bok, men varnar för starkt innehåll.

---