Dagens boknostalgi handlar om en fantastisk roman av den lika fantastiska författaren Bodil Malmsten. Som jag saknar henne. Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån publicerades första gången 1994 och är en fantastisk roman om Maurice Lind, hyllad skådespelare som börjar ifrågasätta sig själv. Jag läste boken när den var ny och det var mitt första möte med Malmsten som annat än poet. Även i romanform finns hennes poetiska skicklighet och jag läste om boken flera gånger på 90-talet. Nu var det väldigt länge sedan sist, men jag blir faktiskt lite sugen på omläsning. Förr läste jag alltid om mina favoritböcker med jämna mellanrum, men nu gör jag det sällan. Egentligen borde jag oftare vila i det jag vet är bra än att hetsa vidare mot nya läsupplevelser. Det är bara rädslan för att den bok jag minns med värme inte längre ska vara lika bra längre, som hindrar mig.
Boknostalgi: Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån
Bodil kan man alltid plocka fram, hennes (b)logg-böcker är fina
Tyckte jättemycket om dem!
det är ju det värsta med omläsning. en vill inte ha sina positiva upplevelser förstörda. Hundra år av ensamhet var en oerhörd läsupplevelse för mig när jag läste den första gången, men när jag nu läste om den var det inte alls detsamma. Första gången läste jag den med öppna sinnen utan tanke på något annan än läsningen. Andra läsningen var dels för att romanen kommit i ny översättning och dels för att vi skulle diskutera den i en bokcirkel.
Det är alltid en chansning och jag vågar inte alltid läsa om.