Jag lyssnar sällan på böcker, men under ett antal veckor (det går aldrig snabbt när jag lyssnar) hade jag sällskap av Lucky Lada och jag av Maria Maunsbach i bilen. Klart är att det här verkligen är en bok som passar perfekt som ljudbok, faktiskt bättre än att läsa (jag försökte det också) då dialekten är en viktig del av upplevelsen. Maunsbach läser själv och det gör upplevelsen ännu bättre!
Boken handlar om Freja Morgonstjerne, en författare från Höör som är hemma hos sin mamma för att fira jul. På juldagen planerar hon att gå på återvändarkväll på Ladan, inte för att hon vill utan för att hon behöver inspiration till sin nya bok. Tanken är att skriva en Bombi Bitt och jag, men med Ladan som fond istället för Kiviks marknad. Hon försöker få med sig sina bästa vänner Maja och Sirintar, men de är upptagna. Istället kontaktar hon bekant efter bekant och varje sms genererar en historia från deras barn- eller ungdom. Ibland är det istället hennes mamma som berättar om något äldre original och då blir det buskis på riktigt.
Egentligen är Lucky Lada och jag ingen bok som borde passa mig. Den är fylld av skrönor och skriven på dialekt, två saker jag inte brukar stå ut med. Dialektdelen funkar som sagt fint när Maunsbach läser och faktum är att skrönorna är riktigt roliga. Vi får höra om hur Freja umgås med jazzmusiker tillsammans med Maja, går på porrfest hos Sirintar och (kanske roligast av allt) gör knöppa dramaövningar på folkhögsskola. Allt berättat med en härlig kombination av humor och distans. Freja skäms inte för någonting, utan ger oss hela den inte sällan pinsamma sanningen. I botten finns en svärta som gör att det vi bjuds på blir så mycket mer än enskilda skrönor. Lucky Lada och jag är helt enkelt en riktigt bra bok.
Om boken
Lucky Lada och jag av Maria Maunsbach, Natur & Kultur, (2022), 446 sidor