enligt O
Sommaren lider mot sitt slut och höstterminen har inletts. Jag har tyvärr missat de första veckorna av läsåret på grund av sjukdom och eftersom jag fortfarande tycker lite synd om mig själv handlar veckans kulturfråga om sjukdomar.
Vilket kulturellt verk där sjukdomar har betydelse vill du lyfta fram?
För länge sedan läste jag de sista sidorna av En sorts kärlek av Ray Kluun på en parkbänk utanför makens jobb. Där satt jag och storbölade. Boken handlar om Sten, en ganska svinig man som har svårt att vara trogen sin fru Carmen. När hon blir dödligt sjuk i cancer blir det självklart så att livet helt förändras. En otroligt sorglig bok som berörde mig.
Två filmer om alzheimers förtjänar att lyftas fram, dels Fortfarande Alice av Lisa Genova om Harvardprofessorn Alice Howland som långsamt försvinner. Boken har också blivit film med Julianne More i huvudrollen. Den andra filmen jag vill lyfta fram är The Father med oscarsbelönade Anthony Hopkins i huvudrollen.
kul att du är tillbaka! här kommer mitt svar: https://mrscalloway.blogspot.com/2022/08/veckans-kulturfraga-v-34-2022.html
Kul att du svarar!
Välkommen åter, hoppas du blir riktigt frisk snabbt! Det fanns en hel del att välja på här, men mitt svarsalternativ var ändå givet:
http://klimakteriehaxan.blogspot.com/2022/08/las-las-las.html
Tack! Börjar bli frisk, men nu har två andra i familjen blivit förkylda. Vi undviker varandra så mycket det går, då jag och den friske sonen gärna vill slippa bli sjuka.
Det blir ju lite lustigt när man ska undvika delar av familjen – men ibland får man göra lite kontiga saker!!!
Lisa Genovas ”Fortfarande Alice” är en väldigt bra bok. En som delvis påminner om den är ”Du försvinner” av Christian Jungersen, även om det här är en hjärntumör som ställer hela livet på ända. ”Den sista resan” av Jenny Diski, skriven efter att hon fått sitt slutliga cancerbesked, är också omtumlande och ärlig, liksom de sjukdomsskildringar som finns i flera av Maggie OFarrells böcker (dessutom fin text av henne i The Guardian förra veckan om hur hon fortfarande är drabbad av sviterna från covid). Men kanske är ändå Edith Södergran den främsta litterära sjukdomsskildraren för mig. Här får vi hela processen beskrivet med ett svindlande språk och djupa insikter: tvivel, förnekelse, uppror, flyktförsök, uppgivenhet, resignation, acceptans…
Du försvinner är riktigt bra! Diskis bok har jag inte läst, men tyckte om Maggie O´Farrells Ett hjärtslag från döden.
Skönt att du bättre, sjukdomar läser jag inte så mycket om, men här några bra intressanta böcker:
https://hannelesbibliotek.blogspot.com/2022/08/sjukdomar-kulturfraga.html
Tack! Ja, det är skönt så att jag inte missar Håkan imorgon.