Mödrar och döttrar

Natten av Sara Gordan är en av de starkaste böcker jag läst i år. Gordan skildrar relationen mellan en mamma och en dottern och den är minst sagt sårig. Golnaz Hashemzadeh Bonde är aktuell med Det naturliga beteendet som handlar om Lily som blivit mamma, men inte har någon egen mammaförebild. Hashemzadeh Bonde skildrar en komplicerad mor-dotter-relation där modern är frånvarande och inte speciellt trevlig. Det är en bok jag definitivt vill läsa.

Även Caroline Setterwalls bok Allt blir bra handlar om relationen mellan föräldrar och barn med fokus på en skilsmässa där mannen klarar sig bättre än kvinnan. De turas om att berätta, så det handlar inte bara om modern även om hon står i fokus.

Tre intressanta författare som samtalar om Mödrar och döttrar men också om föräldraskap och dödlighet, med Jens Liljestrand som moderator. Hans utgångspunkt är att det är förknippat med en stor skam att misslyckas som förälder. Hashemzadeh Bonde håller med om att en sådan skam existerar, men att skammen att inte bli älskad ens av sina föräldrar är en ännu större skam. Det är också en skam som kan påverka det egna föräldraskapet om än inte nödvändigtvis negativt. Huvudpersonen Lilys relation till sitt eget barn misslyckas från början hon menar att han förlorat genom att få henne som mamma.

Även Mary i Setterwalls bok drivs av skam som eskalerar när hon lämnar sin familj. Någonstans tror hon att hon räddar sina barn genom att låta dem slippa henne. Hon känner sig fången i sitt liv och vill vara fri, men har svårt att kombinera friheten med modersrollen.

Mamman i Gordans bok drivs kanske mer om ånger än skam, menar Liljestrand. Gordan tillägger att hon kanske är bortom skam och istället panikslagen. Hon vet att det handlar om liv och död gällande dottern och kan inte hantera varken val i nutid eller dåtid.

Normen gällande moderskap är komplex, säger Hashemzadeh Bonde och märker hur hennes huvudperson knyter sitt barn väldigt hårt till sig. Modern ska vara omhändertagande, men får inte vara beroende av barnen eller leva genom barnet. Då skapas reaktioner. Mary i Setterwalls bok agerar på ytan mer som en klassisk man än kvinna under och efter skilsmässan. Hon är ingen god mor och bryter däremot mot normen, något som var provocerande under skrivandet, säger Setterwall. och visst är det så att vi ställer olika krav på mödrar och fäder?

I Natten står modern själv med sin dotter, då fadern finns långt bort i periferin. Den nya mannen är inte far till dotter, vilket gör att huvudpersonen är i det närmaste ensamstående trots dessa två män. Liljestrand lyfter hur han själv upplever skillnaden i krav mellan sitt eget föräldraskap och kraven på kvinnor. Hashemzadeh Bonde talar om den osynliga börda som män slipper bära i föräldraskapet. En börda som de inte ens alltid blir medvetna om.

Att Mary är den som lämnar skapar reaktioner, säger Setterwall, och det verkar ha varit svårt för henne att knyta an till sin dotter Klara. Hon orkar inte ta det ansvar som hon förväntas ta och väljer istället flykt. Något som kvinnor inte gör lika ofta som män. Kanske är Allt blir bra mer en kritik mot kärnfamiljsnormen snarare än modersnormen. I kärnfamiljen har föräldrarna olika grad av ansvar och som också påpekas i samtalet är det svårt för kvinnor att fly inte bara för att de bryter normen, utan också rent ekonomiskt.

Det finns en orättvisa i föräldraskapet, säger Liljestrand, där föräldrar alltid måste älska, stötta och längta, även om barnet inte alla visar samma känslor tillbaka. Barnen behöver inte ge något tillbaka till föräldrarna, men de måste föra kärleken vidare till sina egna barn. Det handlar om att aldrig ge upp, säger Gordan.

Jag vill verkligen läsa Setterwalls bok och det är ännu mer spännande att hon planerar en fortsättning där dotterns röst får höras. Då får vi höra hur mycket skada hennes mor egentligen gjort.

Hashemzadeh Bonde talar om ett verb som inte finns på svenska, att mödra. Barn behöver inte bar en mor, de behöver mödras.

Om den största skammen är att misslyckas som förälder, säger Liljestrand, kan den största stoltheten att känna att man lyckats. Kanske är det i de stunder då man märker att ens barn vet att man finns där, säger Hashemzadeh Bonde. Setterwall lyfter ett ögonblick i sin bok där Mary får vara en bra mor, utan att leva i symbios med sina barn. Det är under julen då hon ”hälsar på” och barnen som verkligen vill vara med henne.

Något måste du ha giort rätt då dina barn vill vara med dig, säger Liljestrand och tar ett exempel från valkampanjen mellan Clinton och Trump då de uppmanas säga något bra om sin motståndare och Clinton konstaterar att hans barn verkar vilja ha honom i sin närhet.

Det här var ett fantastiskt samtal. Se det på play om du har möjlighet.