Jag fortsätter min jakt på den perfekta julfilmen och Christmas made to order var helt okej. Förutsägbar och smörig, men med rejält mycket julstämning och ett ganska fint budskap om att våga göra det man vill i livet. Filmen börjar med en bokstavlig krock mellan de två huvudpersonerna. Gretchen håller på att juldekorera på den arkitektfirma där Steven arbetar och han får dekorationssnö över hela sig när han springer in i henne. Han hatar julen och gör det väldigt tydligt för henne, totalt oombett självklart.
Så slumpar det sig så att Stevens syster inte kan bjuda hem familjen över jul, inte heller hans föräldrar och det är därför Steven själv som får i uppgift att ordna ett julfirande för dem alla. Ingenting han varken hinner eller vill, men familjen är trots allt viktig för honom och han säger därför jag. Jobbet kommer som vanligt att ta all hans tid och därför kontaktar han Gretchen, vars firma Christmas made to order, specialiserat sig på att dekorera inför olika högtider. Steven tar det dock ett steg till och ber henne att både dekorera hans hus och planera passande aktiviteter inför jul. Vad varken Gretchen eller Stevens familj räknat med är att han själv int ska delta i aktiviteterna.
Nu blir det självklart så att Steven mjuknar och det blir på många sätt en förutsägbar historia, men vissa saker sticker ut. Både Steven och Gretchen har jobb de inte riktigt trivs med och drömmar om att göra något annat. Gretchens företag är bara en bisyssla som hon önskar ägna all tid åt och Steven vill egentligen inte alls rita stora affärsbyggnader eller ens bli partner i sin firma. Kraven från omgivningen och från sig själva att behålla fastna, trygga jobb hindrar dem dock. Budskapet att det är viktigare att leva det liv man vill än att göra andra nöjda, genomsyrar filmen och det blir rätt fint mitt i all smörighet. Ibland blir det pekoral, men förvånansvärt ofta håller sig Christmas made to order på rätt sida gränsen.
