Smart, charmig och underhållande är tre ord som beskriver Under samma tak av Christina Lindström, som annars skriver för bra och unga och Jan Andersson, som till vardags är kulturjournalist på GP. Tillsammans har de skapat karaktärerna Lisa och Frans som blir ofrivilliga sambos då de hyrt samma lägenhet. Ägaren hade helt enkelt hyrt ut till två, tjänat en slant och ”glömt” att berätta det för sina hyresgäster. Ingen av dem vill flytta, även om Lisa tycker att det självklart borde vara så att Frans gör det. Istället erbjuder han sig att sova på soffan och ger henne det enda sovrummet.
I lägenheten på Landsvägsgatan i Haga är det meningen att Lisa ska börja ett nytt liv. Hon har lämnat New York och ett misslyckat förhållande. Lägenheten i Göteborg och utbildningen på Inredningsakademin. Ingenting som imponerar på någon om man ska vara ärlig. I Göteborg finns också Lisas syster Joanna, den lyckade systern som läser till jurist och lyckas med allt. Jämfört med henne kvalificerar sig Lisa knappt som familjens svarta får. Lisa är däremot riktigt duktig på att polera ytan och med märkesväskan på axeln är hon redo att erövra sitt nya liv. Hon ska hitta passande vänner, kanske en passande man och i förlängningen ett passande jobb. En skäggig sambo som älskar bacon passar rätt illa in i Lisas nya liv.
Frans å sin sida har inga syskon. Inte längre. Han flyttar till Haga från den lägenhet han tidigare delade med sin tvillingbror Victor. En bror som lämnat honom. Även Frans behöver alltså börja om, men hade kanske inte tänkt göra det i en soffa bakom ett gult draperi. Dessutom har han lite svårt att klicka med Lisa. Bastant mat och musiknörderi är inte riktigt hennes grej och det visar sig vara svårare att bo med henne än med Victor. Så Frans knallar på i livet. Jobbar på kundtjänst, spelar i sitt band och försöker hitta en plats i tillvaron.
Något av det jag uppskattar mest med Under samma tak är Frans totala nörderi gällande 90-talsmusik. Han är så härligt insnöad och en person som är lätt att ta till sitt hjärta. Lisa har jag lite svårare att acceptera, men ju längre jag läser desto tydligare blir det att det finns skäl till att hon är som hon är. Vi bjuds på del svärta, men mest på värme och humor. Visst blir det lite överdrivet ibland, men det hör till genren och jag gillar verkligen det jag läser. Jag måste också berömma omslaget gjort av Rasmus Pettersson. Det är inte bara snyggt utan passar också perfekt för att illustrera bokens innehåll och känsla.
Om boken
Under samma tak av Christina Lindström & Jan Andersson, Modernista, (2022), 256 sidor