Förra veckan handlade kulturfrågan om den sortens böcker jag föredrar, riktigt bra och tunna böcker. Självklart finns det också undantag, rejäla tegelstenar som är fantastiska.
Vilka är dina tegelstensfavoriter?
Även om många tjocka böcker brukar innehålla rätt många, onödiga sidor finns det få saker som är bättre än när du hittar en riktigt bra tegelstan och har tid att verkligen uppslukas av den. Det är därför jag sällan läser tjocka böcker när jag har begränsat med lästid. En bok som jag slukade och ger till alla läsande tonåringar, är Den hemliga historien av Donna Tartt. Glädjande nog brukar den gå hem. Själv var jag vuxen då jag läste om vännerna som träffades i professor Morrows lilla, exklusiva studiegrupp, men jag uppskattade läsningen likafullt.
Samlade verk av Lydia Sandgren tillhör kanske egentligen inte kategorin tegelstenar där varje sida är viktig, men jag tyckte ändå mycket om den och läsningen flöt på så bra att det verkligen inte kändes som en tjock bok. Den invändning jag har är att den, trots sitt omfång, lämnar väldigt många frågor obesvarade.
Ett litet liv av Hanya Yanagihara är kanske också för lång egentligen, men jag läste den på semestern 2017 och var helt tagen. De sista 100 sidorna läste jag gråtandes på balkongen och maken blev nästan orolig över mitt hulkande. Sedan dess har jag inte varit sugen på att läsa något mer av författaren, konstigt nog.
Två av de romaner som Chimamanda Ngozi Adichie skrivit får ändå kategoriseras som tegelstenar och jag tycker mycket om såväl En halv gul sol som Americanah. Jag hoppas verkligen att hon snart kommer ut med en ny roman. Det var allt för många år sedan.
känner till dina böcker, inte läst, dålig på att läsa tegelstenar, räknar inte sidor:
https://hannelesbibliotek.blogspot.com/2023/01/tegelstenar-kulturfraga.html
Jag räknar inte sidor, men antal lästa böcker. Mest undviker jag dock tegelstenar för att jag brukar tröttna på dem. Göteborgsskildringen Samlade verk tror jag att du hade tyckt om.
http://www.lyransnoblesser.se/2023/01/veckan-kulturfraga-v-4-2023.html
Inte min favorittyp …
Inte min heller, men ingen regel utan undantag!
Ingen svensk tegelsten hos mig … som helst läser tunnare böcker.
https://klimakteriehaxan.blogspot.com/2023/01/tegelstenar.html
Jag också!
När jag såg rubriken tänkte jag direkt på Samlade verk och Americanah. Andra tjockisar jag också gillat är Pachinko och Flygts trilogi om Johan Kraft.
Gillade verkligen Pachinko, men även Underdog. Däremot har jag inte läst vidare i Flygts trilogi.
håller med om Ett litet liv som var den första boken jag tänkte på. En halv gul sol är också en favorit. men här kommer de tre jag valde: https://mrscalloway.blogspot.com/2023/01/veckans-kulturfraga-v-5-2023.html
Jag tycker böckerna blir allt tjockare, men den senaste boken jag läste, Löpa varg av Kerstin Ekman, var ett undantag.
Och här är länken:
https://skrivrobert.blogspot.com/2023/01/veckans-kulturfraga-v-4-2023.html
Speciellt spänningsromaner och feelgood blir bara tjockare och tjockare.
Ett litet liv har jag inte tagit mig an än. Inte Americanah heller faktiskt, trots att jag är så förtjust i Adichie. Men de andra har jag läst och tyckt om. Här är mina: https://scyllashylla.blogspot.com/2023/01/veckans-kulturfraga-vecka-4.html
Americanah är bra, på ett helt annat sätt än En halv gul sol.
Jag håller med om Adichie även om jag har hennes novellsamling kvar att läsa. Men jag vill ha en roman!
https://bokdivisionen.se/2023/01/25/veckans-kulturfraga-v-4-2023/
Novellsamlingen är riktigt bra, tycker den här novellsamlingsskeptikern.
Jag är inte superskeptisk men väljer alltid en roman före en novellsamling. Men har ju gillat bl.a. Munro och Jonas Karlsson.
Både Ett litet liv och Samlade verk är jag nyfiken på. Men just tjockleken blir ett hinder… En halv gul sol har jag ju faktiskt läst.
https://lottensbokblogg.wordpress.com/2023/01/28/veckans-kulturfraga-v-4-2023-tegelstenar/
Jag slutade läsa Elizabeth Georges böcker för de blev tjockare och tjockare. Jag har läst några tegelstensböcker som utspelas under flera generationer, och då är det förståeligt om böcker har många sidor. Men med deckare är det onödigt.