Från Linköping till Lidköping och årets tredje deltävling. Som vanligt känns tävlande igen som melloveteraner, helt utan någon annan musikkarriär och den här gången kliver också några framgångsrika låtskrivare upp på scenen. Det är en svårtippad deltävling, utan några givna toppar, men med flera låtar som förflyttar oss 20 år tillbaka i tiden. Det är dessutom en spridning av genrer, så tittarnas smak kommer verkligen att avgöra.
Till final
Air med Marcus & Martinus av Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Joy Deb, Linnea Deb, Marcus Gunnarsen och Martinus Gunnarsen. Det känns ju lite surt med norskt i final, men så tror jag att det blir. Mycket Euforia-vibbar och faktiskt också Not a sinner nor a saint i slowmotion, lyssna noga så fattar ni vad jag menar. Låten hade jag kanske inte tippat vidare med någon annan artist, men jag tror att de norska bröderna fortfarande har tillräckligt med fans för att ta sig till final. Det är dock svårtippat.
Släpp alla sorger med Nordman av Jimmy Jansson och Thomas G:son får väl ses som veckans comeback och det är en comeback som hade kunnat hoppas över. Jag har aldrig gillar Nordman och Håkan Hemlin verkar vara en skitstövel av episka mått. Nu kan man självklart få sjunga i melodifestivalen ändå, men jag förstår ändå inte vitsen med att gräva fram Nordman. Eller jo, det förstår jag. Det handlar om pengar och Nordman kommer (tyvärr) att lyckas bra ikväll. Behöver jag säga att jag gärna har fel.
Till semifinal
Så kommer känslorna tillbaka med Casanovas av Henrik Sethsson och Mikael Karlsson är dansbandsschlager som doftar tidigt 00-tal och är nästan en kopia av Lyssna till ditt hjärta, Friends vinnarlåt från 2001. Det är bara det att Casanovas varken är Friends, Barbados eller Arvingarna och låten är sådär, men man ska aldrig underskatta (eller överskatta?) dansbandspubliken.
Låt hela stan se på med Ida-Lova av Andreas ”Giri” Lindbergh, Ida-Lova Lind, Joy Deb och Linnea Deb. Ännu mer nostalgi när vi bjuds på klassisk schlager i form av en powerballad. Det är inte så dumt det här, men även om Ida-Lovas mamma är Christine Meltzer, tror jag inte att hon är känd nog att få en massa röster. Eller så räcker det långt att sjunga bra och se ut som om man älskar att stå på scenen. Hade sångerskan varit Molly Sandén skulle det definitivt räckt till final. Nu kan den komma sist, men jag tippar med hjärtat och tror på en semifinalplats.
Åker ut
Royals med Paul Rey av Dino Medanhodzic, Jimmy ”Joker” Thörnfeldt, Liamoo och Paul Rey är en klassisk, poppig mellolåt med en refräng som fastnar. Jag gillar scennumret och bakgrunden i gult och svart. Osäkert hur långt det här räcker, men jag tror inte att det räcker för att ta sig vidare. Vi har liksom sett och hört det här tusen gånger förr. Hade det varit deltävling 1 skulle jag tippat honom högre, nu känns det mest som ett ”jaha, en sådan här låt till”. Å andra sidan kanske det är vad folk vill ha?!
For the show med Melanie Wehbe av David Lindgren Zacharias, Herman Gardarfve och Melanie Wehbe. Artisten låg bakom Wiktorias låt förra veckan och skrev också Mamas vinnarlåt Move. Nu står hon på scenen själv och bjuder på en intensiv och suggestiv låt, men det korta klippet gav inte någon mersmak. Scenframträdandet såg också rätt ointressant och mörkt ut. Jag tror inte att det här räcker för att ta sig vidare.
Sober med Laurell av Anderz Wrethov, Andreas Stone Johansson, Laurell Barker och Thomas Stengaard är deltävlingens märkligaste låt. Rätt kul på ett sätt, men det känns minst sagt surrealistiskt att se Laurell dansa med björnar. Jag vet inte jag, men det här känns bara konstigt.
Kommentar efter tävlingen
Tyvärr var Norge bäst ikväll. Låten är inget speciellt egentligen, men framträdandet funkade fint i sammanhanget. En låt att bli glad av och som säkert kommer att bli en hit hos dagispubliken. Inte alls överraskande att Marcus och Martinus gick direkt till final, precis som jag tippat.
Däremot underskattade jag Paul Rey. Jag förstår dock att han tog en finalklass. Framträdandet var väldigt mycket bättre än klippet visade och verkade dessutom så himla sympatisk i presentationsfilmen. Sådant går hem hos mig och uppenbarligen hos många andra. Faktiskt vann han flest jurytolvor, men helt klart var det inte förrän sista gruppen hade sagt sitt.
Nordman tog den andra semifinalplatsen och det var bättre än finalplatsen som jag tippade. Släpp alla sorger når de äldsta om man får tro hjärtrösterna (visserligen vann Paul Rey tolvor från 75 +) och dessutom telefonrösterna. Ledsen, men jag blir bara provocerad av den patetiska texten. Däremot måste jag ge Håkan Hemlin att rösten är bättre nu än förr. Förhoppningsvis slipper vi dem i finalen.
Kvällens andra överraskning var Melanie Wehbes semifinalplats. Det är en låt som jag tror kommer att växa och sången imponerar, men visst känns det lite gammalt?! Lite som en låt Zelmerlöw skulle gjort för tio år sedan. Wehbes ärliga glädje är dock verkligen fin och jag unnar henne semifinalplatsen!
Skönt att hon tog semifinalplatsen istället för Casanovas som jag tippade. Jättekul ändå att deras låt är en kopia av Lyssna till ditt hjärta, som också är skriven av Henrik Sethsson och dessutom den han lyfter fram som favorit bland de tretton bidrag han haft med fram till dagens fjortonde låt. Målet var att ta tillbaka schlagern till mello och det gjorde de kanske, men det här är helt ärligt riktigt dåligt. Skönt att jag inte var ensam om att tycka det. Det är inte synd om Casanovas trots att de kom sist,för det här kommer att bli en hit i de kretsar de rör sig i.
Jag vidhåller också att Ida-Lova har något, men att låten hade klarat sig ännu bättre med en säkrare och inte minst mer känd sångerska. De yngre föredrog dock henne framför till exempel Casanovas. Hard to say I’m sorry av Chicago är förresten låten som plankats, men den kommer väl typ ingen ihåg. Stjärnorna med Marie Bergman och Roger Pontare flimrar också förbi. Det här är en tös vi kommer att höra med av helt klart.
Laurell kom inte sist och låten var lite bättre än jag trodde. Jag gillade i alla fall de delar som hade lite reggaekänsla, men det spontana intrycket kvarstår, det här är bara konstigt. Roligast i klippet om henne var att hon träffade sin man på ett ”camp” för personer som skriver låtar till mello. Lite fint ändå, men också konstigt.
Bäst ikväll? Melodifestivalen 1975. Vilka giganter. Bang en boomerang är fortfarande lysande, men det ska utan tvekan vara med Svenne och Lotta eller möjligen ABBA. Afrodite är habila, men kul är det inte. Däremot gillar jag verkligen att nostalgin får ta plats i årets festival.