Två nya ledamöter ska väljas in i Svenska akademien på stol tre som ersättare för Sture Allén, professor och språkforskare, samt på stol 16 som ersättare för Kjell Espmark, författare och professor i litteraturvetenskap. Dags att föryngra, säger många och den ojämna fördelningen gällande kön nämns också. Endast sju ledamöter från tiden före skandalen återstår, alla män.
Nu inbillar jag mig inte att ha kunskaper nog att förutse Svenska akademiens agerande, men det är lite kul att fundera ändå. Här är några kandidater jag letat fram, mer eller mindre troliga ska sägas.
Den som ersätter Allén borde rimligen vara språkvetare och det hade varit intressant om något av våra minoritetsspråk kunde representeras. Nu är inte Mikael Vinka så ung, men som professor i lingvistik med sydsamiska som specialitet, vore han ett intressant val. Än mer spännande verkar Anne Wuolab vara. Hon är författare och var med och startade den feministiska tidskriften Gába, samt skribent- och författarförmeedlingen Bágo čálliid siebrie. Annars kan Elin Anna Labba vara spännande att få in i akademien.
Fler tänkbara språkvetare hade kunnat vara Per Holmberg på GU, som jag faktiskt haft kurs tillsammans med på svensklärarutbildningen, där jag jobbar lite extra. En lågmäld och sympatisk man som det verkar, men en forskning som känns mer modern och praktiskt inriktad än många andras. På samma institution finns Lars-Gunnar Andersson, som är professor i modern svenska och fantastisk på många vis. Däremot kommer han definitivt inte stå för någon föryngring. Annars kan en översättare kanske passa och då är mina förslag Nils Håkansson som vann Augustpriset 2021, Marianne Tufvesson, prisbelönt översättare från franska och Yukiko Duke, som översätter från japanska.
Om en poet ska ersätta Kjell Espmark finns flera alternativ. En stor favorit är Johannes Anyuru och även Jenny Tunedal, Ida Börjel, Malte Persson eller Anna Hallberg vore bra val. Måste jag välja en säger jag Tunedal, som också översatt en del poesi. Ett liten galet och rätt kul val hade annars varit Jason Diakité, som förutom låtskrivare är både författare och översättare.
Kanske kan akademien behöva en historiker till? I så fall vore Lisa Svanfeldt-Winter, professor på Stockholms universitet ett intressant val. Med fokus på genusvetenskap kanske hon kan skaka om gubbarna lite. En författare som skriver historisk sakprosa är Magnus Västerbro, också ett passande val. Litteraturvetaren Anders Cullhed har åldern emot sig, vilket även Nina Burton har, men de är definitivt kunniga. Annars finns det en rad journalister och kritiker som kan tillföra något nytt, som Madelaine Levy och Johanna Koljonen.
Vilka nya akademiledamöter tror du kommer att väljas in?
Jason Diakité vore verkligen en överraskning. Tror kanske inte att Akademien är riktigt så vågad. Jag skulle gärna se att författaren Monika Fagerholm invaldes. Hon är visserligen över 60, men det vore roligt om någon från andra sidan Bottenhavet fick ta säte i SA. När Akademien inrättades hade det nog varit möjligt att välja någon från den östra rikshalvan.
Tua Forsström sitter där ju redan, så möjligt är det säkert. Har aldrig riktigt fastnat för Fagerholm faktiskt, men däremot Kjell Westö, men han har också passerat 60 (vilket visserligen inte är gammalt jämförelsevis).
Jag glömde bort Tua Forsström. Tack för påpekandet.
Hon är en stor favorit!
Jag blev glad över dina förslag på lingvister men kom sedan på att SA ju har svenskan som ”ansvarsområde” vilket väl (?) utesluter minoritetsspråken. Men på tal om minioritetsspråk vore det ju inte dumt att inhämtades ytterligare någon från Finland där svenskan väl inte direkt är ett populärt språk. Tänker mig annars någon från universitet utomlands där svenskan studeras akademiskt. Tyskland garanterat, men jag tror att t.ex Polen har något universitet där svenskan studeras. Finns kanske fler.
Jo, ansvarsområdet handlar om svenska primärt, men det har ju funnits specialister och översättare från andra språk bland de aderton. Idén att välja in en finlandssvensk språkvetare är intressant!