Madonnan vid Nilen

Scholastique Mukasongas debutroman Madonnan vid Nilen från 2012 utspelar sig i slutet av 70-talet och berättar någon slags prolog till massakern 1994. Miljön är en flickskola på en höjd i närheten av Nilens källa, där de inkvoterade tutsierna är helt accepterat att tycka illa om och där franska lärare ses som flummiga hippies. Skolan heter Notre-Dame-du-Nil och dit skickar de rika och mäktiga sina döttrar. Där befinner de sig bland präster och nunnor, men också i en miniatyr av det rwandiska samhället, där hutuer är i majoritet och tutsier, som varit kolonialmakten Belgiens allierade och nu är avskydda. Istället har hutuerna tagit över makten.

Ledaren bland flickorna heter Gloriosa och är dotter till en hutuminister. Vi får också följa de två inkvoterade tutsierna Virginia och Veronica som inte har det speciellt lätt. Inledningsvis handlar det om ganska oskyldiga glåpord, men det eskalerar snabbt. Livet på skolan skildras på ett ganska neutralt och konstaterande sätt. Mukasonga blandar in få känslor i sitt berättande och det gör att jag har lite svårt att engagera mig i det som händer och inte heller i karaktärerna. Madonnan vid Nilen är riktigt intressant, men den är mer som sakprosa än skönlitteratur.

En viktig symbol i boken är statyn föreställande en svart Madonna som placerats vid det som kallas Nilens källa. Statyn fungerar först samlande, men senare splittrande. En staty som försöker koppla samman kolonialmaktens religion med folken i Rwanda. Inledningsvis, under bokens gång och kanske framför allt i slutet av boken får statyn en central roll. Här tillför Mukasonga en magisk och religiös parameter i den i övrigt ganska sval och distanserad bok.

När vi samtalade om boken i bokcirkeln Bokbubblarna var vi överens om att Madonnan vid Nilen är en intressant bok och att vi alla ville veta mer om Rwanda och landets historia. Däremot var vi också överens om att vi inte riktigt tyckte om Mukasongas sätt att skriva. Det som hade kunnat bli en känslofylld och engagerad historia blir tyvärr något ganska platt och undervisande. Jag är ändå glad över att jag läste boken och vill absolut läsa mer av författaren och inte minst om Rwanda.


Om boken

Madonnan vid Nilen av Scholastique Mukasonga, Bokförlaget Tranan, (2020), 286 sidor

Originaltitel: Notre-Dame du Nil (2012) Översättare: Maria Björkman

1 reaktion på ”Madonnan vid Nilen”

Kommentarer är stängda.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen