Den upprätta revolutionen

År 2016, då den fantastiska litteraturfestivalen Stockholm Literature fortfarande fanns, lyssnade jag på Ngũgĩ wa Thiong’o och Sjón i ett samtal om muntlig berättartradition och vikten av litteratur på sitt modersmål. Många språk har en muntlig tradition, men saknar tryckt litteratur. På Island, där språket är mycket mindre än många språk som talas i Afrika, vårdas litteraturen och böcker ges ut som både är skrivna på isländska och översatt till detsamma.

Den upprätta revolutionen är en bok, eller snarare novell av Ngũgĩ wa Thiong’o, men också ett litterärt projekt med översättning i fokus. Sagan om hur människan började gå på två ben liknar de muntligt berättade myter som ger oss svar på varför världen ser ut som den gör. Boken skrevs ursprungligen på Ngũgĩ wa Thiong’os modersmål kikuyu och han har därefter översatt den till engelska. Därefter har The Upright Revolution: Or Why Humans Walk Upright översatts till en lång rad språk, varav ett femtiotal afrikanska och 2017 kom den ut på svenska. I år var det andra gången jag använde denna viktiga lilla bok i min undervisning.

Berättelsen utspelar sig för länge sedan då människan var ett djur bland andra och gick på både ben och armar. De båda paren var inte helt lika, men behövdes båda. De andra kroppsdelarna var avundsjuka på armarna och benen, som verkade samarbeta så bra och ordnade en tävling mellan dem. Efter dessa tävlingar kommer armarna och benen på att det bästa vore om benen stor för människans förflyttning, medan armarna fick andra uppgifter. Andra djur var dock mer konservativa och fortsatte därför att gå på alla fyra.

Det här är en charmig berättelse som lämpar sig väl för högläsning. På många sätt är det en allåldershistoria som funkar lika bra på gymnasiet som i yngre åldrar. Tankarna går till Rudyard Kiplings Just-så-historier.