Dags för Eurovisionfinal

Ikväll är det dags för Eurovisionfinal, en kväll då alldeles för många låtar ska framföras för att ännu fler länder ska få rösta. Ännu fler i år än någonsin faktiskt eftersom en ny jurygrupp introduceras som heter ”The Rest of the World” där tittarna från länder som inte tävlar kan rösta och påverka resultatet.

Finalen sänds från Liverpool och har under semifinalerna haft tre programledare, nämligen brittiska sångerskan Alesha Dixon, brittiska skådespelaren Hannah Waddingham och ukrainska sångerskan Julia Sanina. Ikväll får de sällskap av Mr Eurovision himself, Graham Norton. Det kan bli riktigt trevligt och har redan varit så under semifinalerna.

Jag äskar ju det här spektaklet trots allt och har självklart förberett mig genom att se de två semifinalerna. Bidragen är indelade i favoriter och andra låtar och sorterad i någon slags helt subjektiv ordning.

Mina favoriter:

Italien – Marco Mengoni tävlade redan 2013 och i år kör han en klassisk italiensk ballad. Det känns verkligen som att många länder går tillbaka till rötterna i år och så även Italien. Riktigt bra sångare och ett fint framträdande.

Belgien – har bara vunnit en gång då Sandra Kim tog Europa med storm 1986. I år är det Gustaph som står på scenen, men scenkläderna är inspirerade av den tidigare vinnaren. Låten Because of you är nästan bra på riktigt och tankarna går till Take Thats version av Relight my fire.

Schweiz – Remo Forrer vann The Voice 2018 och låten Watergun är en riktigt fin ballad om att inte vilja bli en soldat. Sverige är inblandade genom dansarna på scenen. Det här kan nog bli en riktig hit och kommer definitivt att bli farlig på ikväll. 

Tyskland – Lord of the Lost representer Tyskland med låten Blood and glitter. Riktigt charmig 80-talshårdrock med lite growl för att pigga upp det. Jag gillar skarpt.

Serbien – En låt om en värld i krig, depression och miljöförstöring som framförs av artisten som kallar sig Black. Suggestivt och ganska knäppt nummer, tankarna går till Olyckan och jag absolut älskar.

Österrike – En låt om att Edgar Alan Poes spöke skrivit låten. Duon Teya & Salena framför låten Who the hell is Edgar om hur svårt det är för unga kvinnor att slå igenom med sin egen musik. Riktigt fyndig faktiskt med en ganska vass text och det svänger en hel del. Konstig och kul blir betyget. 

Slovenien – representeras av Joker Out med låten Carpe Diem. Här går tankarna till Måneskin, även om låten är något poppigare. Rejält med gitarrer på sina ställen och sångaren sjunger bra. Det här är en av de bästa låtarna i semifinal 2.

Litauen har aldrig vunnit och det är talande att deras version av Melodifestivalen heter ”Vi försöker igen”, fast på litauiska då. Monika Linkytė tävlar med låten Stay och hon försöker och lyckas ganska väl med att framföra en låt som kan ta sig långt på lördag. 

Finland – Käärijäs låt liknar ingenting annat. Industri-chacha med suggestiv sång på finska och ett minst sagt annorlunda framträdande. Jag tycker att det är riktigt bra ändå tills det blir glatt och mesigt i slutet. 

Israel – Noa Kirel är en stjärna i hemlandet och hon framför låten Unicorn som handlar om det magiska djurets kraft. Jag gillar hennes röst skarpt och låten är helt okej om än lite gjord. Det här är en låt jag tror hamnar högt ikväll.

Australien – Landet Down Under representeras av rockbandet Voyager med låten Promise. De bildades 1999, tävlade i uttagningen i sitt hemland redan förra året och kom då tvåa. Jag gillar inledningen innan det blir för mycket pudelrock, men det här är en låt som kan gå långt. 

Andra tävlande:

Tjeckien – Vesna är en grupp bestående av sångare från olika slaviska länder. Delar av låten framförs på ukrainska och den handlar om systerskap. Ett rätt snyggt nummer om än märkligt, men det är inte Eurovision utan lite udda framträdanden. 

Frankrike – La Zarra bjuder på en klassisk, fransk schlager som kommer att älskas av alla dragqueens där ute. Bäst att Jimmie och hans kompisar aktar sig och går och hämtar en sillamacka.

Norge – mäktigt nummer som inte känns jättenorskt, men väldigt mycket Eurovision. Edward af Sillén kallar det för ”ett spinningpass från Mordor.”

Ukraina – är direktkvalificerade som vinnare och representeras i år av Tvorchi med Heart of steal, som är en mindre traditionell låt än de vann med förra året. Istället bjuds vi på suggestiv musik som jag faktiskt tycker är riktigt bra. 

Sverige – Loreen står sig bra i konkurrensen, tror jag, för även om jag inte är superförtjust i låten så är det ett starkt nummer. Dessutom sjunger hon faktiskt bättre än någonsin.

Cypern – tävlar med en låt skriven av Jimmy Jansson och Jimmy Joker Thörnfeldt. Sångaren som framför Break A Broken Heart heter Andrew Lambrou. Han har en rejäl pipa, men Jimmy och Jimmy börjar upprepa sig och låten är rätt ointressant. 

Moldavien – Pasha Parfeni tävlade liksom Loreen 2012 och han kom då tvåa. Återstår att se vem som gör bäst ifrån sig i år. Trots att jag tycker att Loreens låt är sådär tror jag i det här fallet på henne.

Spanien – representeras av Blanca Paloma som framför en minst sagt annorlunda låt med titeln EAEA. Kul med artister som tar ut svängarna, men det här är lite för mycket.

Estland – representeras av sångerskan Alika som vann Idol för två år sedan. Estniska idol, alltså. Ännu en ballad, men en av de bättre ikväll. Jag gillar Alikas röst. Oklart hur långt det räcker.

Albanien – låter en hel familj tävla tillsammans under namnet Albina & Familja Kelmendi. Sångerskan Albina slog igenom i The Voice , som så många andra av de tävlande. Här talar vi knäppt på riktigt, men samtidigt är det ett rätt charmigt framträdande. 

Storbritannien – Värdlandet kom tvåa förra året efter allt för många kastastrofår med väldigt få poäng. I år representeras de av Mae Muller med låten I wrote a song. En helt okej, glad poplåt som nog inte kommer sist i alla fall. 

Armenien – Landet som aldrig vunnit tävlingen, men förra årets bidrag blev i alla fall en riktig hit. I år tävlar Brunette med egenskrivna låten Future lover. En helt okej ballad och en duktig sångerska. När den kommer igång i slutet blir det dock mest märkligt. Ett coolt scennummer är det ändå, det får man ge henne.

Portugal – Mimicat tävlar för Portugal och de låter lite som om är med i en portugisisk Cabaret, eller kanske en musikal som liknar Spelman på taket. Rätt snyggt nummer, men låten är sådär. 

Polen – Känslor har väckts då Polen inte skickade tittarnas favorit, utan sångerskan Blanka, som tidigare varit modell, skickades till Liverpool med hjälp av en jury med medlemmar som står lite väl nära henne. Låten Solo är en lite knepig skapelse med reggaevibbar. Inte alls min kopp te.

Kroatien – Ett gammalt punkband från 80-talet provocerar gärna och så även med det här numret som är en rejäl känga åt ett viss herr P. Galet, men lite kul. Vinner de har de lovat att framföra segernumret nakna.  Oklart om det ger fler eller färre röster.

Låtar jag saknar i finalen:

Malta – Inleder med saxofon och det svänger faktiskt rätt bra. Även om texten kanske inte är jordens bästa, refrängen inleds till exempel ”I feel better in my sweater”, men jag gillar faktiskt riktigt mycket. Synd att jag inte får höra den idag.

Island – Vårt avlägsna grannland representeras av Diljá och låten Power. Riktigt coolt framträdande och en riktigt bra låt. Lite knäpp, men det känns som en låt som växer. Jag gillar skarpt.

Hur går det då?

Jag tror att Finland tar hem det här. Käärijäs Cha cha cha är tillräckligt udda för att slå. Sedan tror jag att det kan bli balladernas år, det var ett tag sedan, och då är Schweiz och Italien farliga. Kanske kan även Cyperns bidrag hamna högt, för även om jag är trött på Jimmy och Jimmy är Europa kanske inte det. Tjeckiens Vesna ska inte heller underskattas. Deras låt My sister’s crown, som delvis framförs på ukrainska och handlar om systerskap, har ett budskap som kan ge röster.

Loreen då? Jo, säkerligen topp 5, kanske topp 3, men jag tror inte att hon vinner. Inte heller tror jag att min favorit Gustaph från Belgien tar hem det. Lite kul hade det varit om Australien vann, men vilket meck med resor och tidsskillnader det skulle bli.