Nakanos secondhandbutik

Jag tyckte mycket om Hiromi Kawakamis förra bok Senseis portfölj och det var därför självklart att läsa senaste boken Nakanos secondhandbutik. Den lågmälda stilen och de udda karaktärerna känns igen. Vi får träffa Nakano som äger en secondhandbutik i Tokyos utkant. Där arbetar Hitomi, en osäker och ganska ensam ung kvinna och Takeo, som fungerar som butikens allt-i-allo. Ibland hjälper Nakanos excentriska syster Masayo till. Det händer ganska lite och Kawakami beskriver detaljerat en vardag som präglas av rutiner och en vänskap som många gånger är ordlös. De fyra arbetar tillsammans, äter ofta både lunch och middag, men delar inga djupare tankar eller känslor. Samtidigt händer en hel del och även de större händelserna beskrivs med en distans som gör att de förblir små. Kanske för att de stora känslorna inte är passande, i alla fall inte för Hitomi och Takeo.

Det är svårt att beskriva Nakanos secondhandbutik och det är nästan lika svårt att förklara varför jag tycker om den. Trots det distanserade och lågmälda sättet att berätta är det lätt att engagera sig i karaktärerna och jag vill verkligen att det ska gå bra för dem. Just distansen och det lågmälda, som också präglar karaktärernas sätt att vara, är också skälet till att de ofta missuppfattar varandra. Tänk om de bara hade kunnat vara lite mer öppna, lite mer ärliga, lite modigare. Då hade det dock inte varit de personer de är och boken hade blivit en annan.

Jag skulle inte påstå att jag på något sätt har tillräckligt goda kunskaper om japansk litteratur för att kunna generalisera, men utifrån de böcker av japanska författare jag läst, verkar det lågmälda och lite långsamma vara typiskt. Extra glad är jag därför över att översättare i inledningen av boken förklarar de olika sätt som karaktärerna tilltalar varandra. Då blir det tydligt att det går att visa mycket bara genom att förändra tilltalet. Det är vilsamt att läsa Nakanos secondhandbutik och därför är jag glad att jag läste den under min semester. En stressad hjärna hade troligen förstört läsupplevelsen. Nu är jag glad över att få hänga i butiken ett tag och lära känna de människor som tillbringar stora delar av sin vardag där.