Höstterminen har rivstartat och de senaste två veckorna har jag knappt läst en rad, än mindre läst ut någon bok. Statistiken för augusti är således nedslående, men det värsta är att jag saknar läsningen. Jag saknar det lugn den ger mig. Nu snurrar hjärnan som en centrifug igen och att fokusera är svårt. Nu vet jag att det lugnar ner sig lite om ett par veckor, eller kanske är det snarare så att jag kommer att vänja mig vid tempot. Den vanligaste kommentaren som lärare är ”nästa vecka blir det nog lugnare” läste jag någonstans och ja, så är det onekligen.
Jag har försökt sätta mig utomhus någon timme efter jobbet, men då mest stirrat framför mig. Jag har lagt mig tidigt, men somnat som den stock innan jag ens läst ett kapitel. Nu funderar jag på hur jag ska få in läsningen i vardagen även när den snurrar snabbt. Lösningen blir inte sällan att välja det lättlästa och lättsmälta. Inget fel med det, men lite tråkigt är det att inte orka med snackisarna som kräver mer eller orka ta sig igenom en tegelsten som kräver långa sittningar, snarare än små läskvartar.
Hur gör du? Har du några knep för att få in läsning i vardagspusslet (detta hemska ord)?
Ja usch! Jag håller med, och när det är friidrotts-vm på tv på kvällarna också? Som om det inte räcker med jobb, föräldramöten, träningskläder som ska paniktvättas och mat som ska lagas? 🙂
Jag har ingen strategi, ville mest bekräfta din känsla. Vi är i detta tillsammans.
Men jag läser lite överallt, i sängen, vid frukosten, i tv-soffan. Men att ta till sig det tunga, jag vet inte. Det får lov att vara bra bra då jag slukas upp.
Ja, friidrotts-VM vill man ju inte missa heller. Håller med om att det krävs bra böcker för att fastna just nu.
när det var som värst med småbarn började jag med lyrik, korta snuttar.
Det är ett bra tips. Jag har faktiskt läst noveller. Något jag aldrig gör annars.
Ljudbok är det som räddat mig. Det tog ett bra tag att vänja sig, men nu lyssnar jag även på böcker av mina favoritförfattare. Hjälper mig från dåligt samvete och stress för att jag både kan rasta hund och klippa gräs medan jag läser 🙂
Är så himla dålig på att lyssna, men det har blivit lite mer i år än tidigare. Måste dock vara korta böcker, gärna sakprosa.
Känner väl igen mig från tidigare år. Och när jobbet kommer igång är orken inte där. I år så har alla förändringar som jag ska göra i mitt liv gett energi, och med en fraktur på foten har jag blivit mer sittande hemma, och då har läslusten kommit. Men som sagt var, känner igen mig…
Jag lyssnar på bok när jag pendlar. Är på kontoret tre dagar i veckan så det blir ca 7 h lyssningstid där (lyssnar aldrig annars). Den delen av läsningen får ett uppsving när jobbet drar igång igen men min vanliga läsning stöter på patrull eftersom den sker när jag lägger mig och de här första veckorna efter semestern är jag tröttare än vanligt så många kvällar somnar jag innan jag ens tagit upp boken. MEN jag läser vid frukostbordet nu på helgen och det är en liten vardagslyx tycker jag.
Jag är stolt över att ha lärt mig lyssna på ljudböcker, men det tog tid, tankarna for runt som tennisbollar i huvudet i början, hade svårt med koncentrationen. Jag väljer och vrakar bland ljudböcker, inläsare är väldigt viktig.Senast lyssnade jag på Pascalidous bok Var är papporna? Flera inläsarröster och den grep tag i mig på ett rätt grymt sätt. Som pensionär är jag priviligerad att kunna läsa när och vad jag vill utan att ha något som stör eller som måste göras. Jag saknade läsningen oerhört mycket när jag jobbade, nu får jag ta igen de förlorade åren, men det är ju en klen tröst för er som är i aktiv ålder nu….
Förstår att du är stolt, det krävs mycket om man inte är en naturligt bra lyssnare. Mina tankar far i väg överallt, men det funkar okej i bilen. Kör bil så korta sträckor bara och då föredrar jag musik eller radio.