Ett samtal med Maria Grund, Christoffer Carlsson samt Peter Mohlin och Peter Nyström om folkhemmet i deckaren blev mitt första deckarsamtal under årets Bokmässa. Samtalet leds av Frida Zetterström på rejäl göteborgska.
Den lilla orten och folkhemmet är centralt i flera av böckerna som de deltagande författarna. Christoffer Carlsson skriver om Skavböke, en liten ort utanför Halmstad, som är en del av hans landskap. Halland är mer än Gyllene Tider och Tylösand. Orter som Skavböke finns dock överallt, inte bara i Halland. Alla små orter är unika, men också ganska lika varandra, säger han.
Maria Grunds ort Augu är en fiktiv liten ort i Småland. Där finns två sjöar som liknar två ögon. Hon har inspirerats av småorterna hon passerat på väg ner till Skåne, där det inte fanns så mycket mer än en mack och en pizzeria. Ett samhälle där världen passerar.
Åvikshöjden i Mohlin & Nyströms böcker finns in, men staden Grums finns och så även Åviksbacken. Där placerade de sitt lilla samhälle som skulle ha blivit mycket större om lågkonjunkturen inte hade vänt. I boken finns 16 hus med en tydlig hierarki, bland annat en fin- och en fulsida.
I såväl Mohlin & Nyströms och Carlssons böcker finns två tidsperspektiv. Folkhemmet är större i det dåtida Skavböke än det mer moderna. Tryggheten i den lilla orten gör att det är där man idag hittar folkhemmet. Det finns ett bättre skyddsnät, något som på många sätt har försvunnit i storstäderna. Idén om folkhemmet är dock troligen starkare än det verkliga. Även i det nutida Grums märks en förändring. Till exempel har befolkningen förändrats, det homogena och trygga är bort och på bruket röstar majoriteten på Sverigedemokraterna.
I Grunds Nattflygarna tas vi tillbaka till 1986 och en vårvinter då allt förändras. Då mordet på statsministern skakade om oss som folk och tryggheten verkar vara falsk. I den lilla orten har något hemskt redan hänt och de skakas om flera gånger. När något händer i en liten ort påverkar alla där och Grund berättar om hur hennes hemort Bjärred traumatiserades av ett mord under hennes skoltid.
Carlsson återkommer till folkhemmet som en idé och talar om en undersökning som visade att den tid då folkhemmet fanns på var väldigt kort. Byggandet och raserandet, samt drömmer om folkhemmet är det som snarare står i centrum.
Att stanna på den lilla orten eller att bryta upp är ett centralt dilemma i de tre böckerna. Rädslan för förändring är en viktig del av berättelsen om folkhemmet på den lilla orten. Generation och ålder spelar också roll, säger Grund och menar att man senaste i livet har ett större behov av trygghet än tidigare. Längtan efter trygghet gör att många stannar eller vänder åter till det lilla samhället.
Skillnaden mellan dagens folkhemstanke och den som fanns på 80-talet är att rädslan och toleransen inte finns på samma sätt nu. Den öppenhet som vi var stolta över då, är inte alls lika centralt eller ens önskvärt just nu. Politiken idag bygger allt för ofta på att väcka och göda människors rädsla, vilket självklart påverkar hur människor ser på världen.
Huvudpersonen i Mohlin & Nyströms böcker är den amerikanska före detta FBI-agenten John Adderley som ser på Sverige och folkhemsidén utifrån. Det ger ett annat perspektiv på vårt eget land som allt annat än lagom. Även Grunds huvudperson Henrietta har ett utifrånperspektiv då hon flyttat från Portugal till Sverige.