Som jag tyckt om de tre tidigare böckerna av Åsa Liabäck om människorna i koloniområdet Ådala. Den sista boken i serien heter Som en vind genom Ådala och lite sorgligt är det allt att det är sista gången vi träffar Ragnar, Anna, Stephanie och de andra. När boken börjar är det snart vår igen. Kolonisterna börjar förbereda sina stugor för våren och sommaren. Anna och Patric har blivit föräldrar, men den dramatiska inledningen på sonens liv har påverkat dem. Anna börjar hitta tillbaka till livet, men Patric mår sämre och sämre. Han vill vara en bättre man och pappa, men energin finns inte riktigt. Ragnar har blivit vansinnigt förälskad i lilla Felix och livet har fått ännu en mening. Det finns så många som är viktiga i hans liv, men trots det saknar han kärleken och en riktig partner. När han får kontakt med en gammal kärlek väcks hoppet.
Rigmor har det svårare än vanligt. Hon har insett att hon inte är speciellt smidig och att det kan uppröra och skrämma bort människor. Relationen med sonen är till exempel ansträngd, men en oväntad vänskap med Stephanie ger henne nya perspektiv. Dessa två damer hör till mina favoriter, men mest av allt tycker jag om Ragnar. Även om Åsa Liabäck nu avslutar serien, önskar jag att hon låter Ragnar få vara med i fler böcker i framtiden.
Det ges ut otroligt mycket feelgood i Sverige just nu och ibland är det svårt att navigera bland alla böcker. Mycket är tyvärr skit, men det finns riktigt bra författare i genren och Åsa Liabäck tillhör definitivt de bästa. Kvartetten om Ådala är välskriven, charmig och fylld av en massa känslor. Det gör att jag förlåter henne för en eller ett par vändningar i Som en vind genom Ådala som är lite för mycket. Om du ännu inte läst serien tycker jag absolut att du ska göra det.
Om boken
Som en vind genom Ådala av Åsa Liabäck, Printz Publishing, (2023), 396 sidor