Stormberget

Jag återupptäckte Liza Marklund i samband med att Polcirkeln släpptes 2021. Då hade jag avfärdat henne, orättvist skulle det visa sig. Berättelsen om polisen Viking och den lilla orten Stenträsk i Norrbotten, har sedan fortsatt och nyss läste jag den tredje och avslutande delen Stormberget. Det är en annorlunda trilogi som Marklund har skapat. En trilogi som är en klassisk deckare, en spionthriller och samtidigt ett ganska lågmält familjedrama. I bok ett låg fokus på Viking och kanske ännu mer på hans kollega Carina, i bok två stod Vikings försvunna fru i centrum och nu i den tredje boken är det hans mammas historia som berättas.

Allt börjar när ett lik flyter upp ur Kallmyren och många tror att Vikings fru äntligen är hittad. Istället visar det sig vara en man och han har kopplingar till Vikings familjehistoria. Eftersom hans mamma just dött kan hon inte berätta, men sanningen kommer långsamt fram. Vi läsare får parallellt med Vikings jakt på den, följa hans mammas liv och alla som påverkat henne. Det är kanske den delen av boken jag gillar bäst. I nutid rensar Viking sin mammas Älvsbyhus och irriterar sig på svärdottern, som verkar vilja roffa åt sig allt. Hans nya flickvän står vid hans sida, men förhållandet är långt ifrån okomplicerat.

Även om Stormberget inte når Polcirkelns höjder är det en väldigt bra och annorlunda spänningsroman. Lite synd är det allt att Marklund endast planerat en trilogi, men det finns karaktärer som hade kunnat bli huvudpersoner i en ny serie. Det hoppas jag, då jag inte är riktigt redo att lämna dem ännu. Samtidigt blev serien om Annnika Bengtzon för lång och jag tappade intresse. Det hände definitivt inte här. Kul att ha återupptäckt Liza Marklund. Jag är nyfiken på vad hon hittar på härnäst.

---