Samtal i natten

Samtal i natten av Claire Daverney är en bok jag verkligen skulle ha velat älska och inledningsvis känns det som att det kommer att bli så. Vi får träffa tvillingarna Rosie och Josh. De är sjutton år och ska snart ta examen. Därefter väntar livet. Rosie satsar på musiken och uppträder gärna när föräldrarna har bjudningar, medan Josh studerar annat. Det är i mattegruppen han träffar Will och de blir vänner. När de pluggar ihop hemma hos Josh träffar Will Rosie och något speciellt växer fram mellan dem. Nu är ju Rosie och Josh ordentliga ungdomar, med föräldrar som helt ärligt verkar lite fördomsfulla, medan Will bor med sin syster och sin mormor och dessutom är (eller har varit) något av en värsting. Självklart blir det problem, men helt ärligt finns det andra problem som är och blir större.

I förlagets beskrivning av boken lyfts ett före och ett efter i Rosies och Wills relation fram och jag tycker om den så länge vi befinner oss före den katastrof som förändrar allt. Därefter tycker jag faktiskt att historien blir rätt krystad och jag blir mest förbannad på karaktärerna. Dessutom är översättningen rätt dålig och jag stör mig på formuleringar där engelskan märks i bakgrunden. Kanske hade läsupplevelsen blivit bättre om jag läst boken på originalspråk, men innehållet hade ju ändå varit detsamma. Väldigt många verkar älska Samtal om natten och jag hade hoppats på riktigt bra läsning, vilket jag tyvärr inte fick. Boken jämförs med En dag och Normala människor, vilket inte alls är ologiskt. Speciellt Normala människor når dock en helt annan nivå än Daverneys bok. Hade jag läst den under en period så jag slukade böcker, som på sommarsemestern, hade det kanske känts mer okej, men nu blev jag väldigt besviken på att jag ägnade så mycket tid åt en bok som visserligen trycker på alla knappar som finns, men helt utan finess. Trots det ger jag boken en svag trea, då inledningen är stark och karaktärerna lätta att engagera sig i. Ett extra plus för Wills coola mormor.

---