Den sårade divan

Jag insåg att jag helt glömt att skriva om föreställningen Den sårade divan på Göteborgs dramatiska teater och eftersom det nu ges extraföreställningar i vår vill jag gärna lyfta den. Pjäsen baseras på Karin Johannissons bok Den sårade divan – Om psykets estetik (och om Agnes von K, Sigrid H och Nelly S) från 2015. En bok jag tänkt läsa sedan den var ny och efter att ha fått smaka på den har jag insett att det är hög tid att göra det.

Göteborgs dramatiska teatern huserar i en liten lokal på Stigbergsliden och det är verkligen en intim scen, enkel och avskalad, men snygg. Vi får träffa de tre kvinnorna Nelly Sachs, Sigrid Hjertén och Agnes von Krusenstjerna som hade mycket gemensamt. De var kvinnor födda i slutet av 1800-talet, med allt vad det innebär i form av bristande självbestämmande och frihet. De var konstnärliga och kreativa, de mådde psykiskt dåligt och vistades alla tre under perioder på Beckomberga. I pjäsen Den sårade divan, regisserad av berättar de om sina liv och om sjukdomen som ibland tar makten över dem. Det är stillsamt, innerligt och berörande.

De tre skådespelare som gestaltar de tre kvinnorna är fantastiskt bra. Mest imponerad var jag ändå av Karin Lycke som spelar Nelly Sachs. Hon utstrålar en märklig kombination av styrka och skörhet, som drabbar mig. Även Mia Eriksson (Sigrid Hjertén) och Hanna Ullerstam (Agnes von Krusenstjerna) gör fina insatser. Det är som att de blir kvinnorna. De spelar dem inte. Jag rekommenderar verkligen alla som har möjlighet att uppleva föreställningen. Biljetter bokas här.