Statistikdagen går vidare med inlägg två av tre, där fokus ligger på vad och när jag läste under året. För att nå mitt läsmål på 132 böcker behövde jag läsa i snitt 11 böcker varje månad och det gjorde jag precis. Därmed ligger jag lite över medelvärdet sedan bloggen startade, vilket ligger på 128 böcker. Att läsningen fördelas ojämnt över årets månader är rätt naturligt ändå. Tiden måste finnas och dessutom en hyfsat utvilad hjärna. Är jag för trött är det tv-serier (och planlöst scrollande) som tar min tid. Så såg det ut förra året och även tidigare. Diagrammet för 2022 hittar du här.
Året började trögt, men sedan tog det sig något. Juli blev som vanligt bästa månaden, vilket inte är så konstigt då det är den enda månaden under året då jag är helt ledig. Det syns tydligt på statistiken att terminsstarten i höstas var tuff, men i slutet av året hittade jag läsglädjen igen.
Sommaren innebär alltid en lästopp, medan mars och september i princip alltid blir det sämsta månaderna. Årets höstdipp är större än vanligt, men läsningen är jämnare fördelad än den brukar vara. Inga hysteriska toppar, men inte heller några riktiga bottenmånader.
När det gäller genrer så har jag använt de rubriker jag brukar och därmed klumpat ihop olika genrer för att få ett mer överskådligt diagram. Spänning får stå för deckare, skräck och allt annat som är just spännande, romaner är allt som är påhittat med tillräckligt många sidor och inom genren sakprosa finns allt som inte är skönlitteratur som biografier, självbiografier, reportageböcker och facklitteratur. I övrigt talar rubrikerna för sig själv, tror jag.
Jämfört med förra året har jag läst mycket färre romaner. Då utgjorde de 61% av min läsning. Istället har jag läst fler spänningsromaner och ungdomsböcker. Det senare påverkades troligen av att jag satt i juryn för IBBY Honour List.
Årets katastrof, jo faktiskt, är att jag inte läst en enda diktsamling under 2023. Märkligt då jag läst väldigt mycket dikter och ägnat en stor del av mina kurser åt lyrik.
Hela diagrammet för 2022 hittar du här.
Det var länge sedan jag läste så få romaner för vuxna som i år. Något fler spänningsromaner jämfört med förra året, men ungefär som det brukar vara. Intressant, då det känns som att jag läst färre sådana än vanligt. I det stora hela håller sig balansen från år till år, med några små variationer. Det gula lilla strecken får gärna bli mer rejält nästa år. Det får bli en utmaning till mig själv.
Något jag också för statistik över är bokformat. Sedan några år tillbaka dominerar e-böckerna totalt. Många av dem läser jag via strömningstjänster, men jag köper också en del e-böcker. Faktiskt har det gått så långt att jag undviker pappersböcker, då jag tycker att de är otympliga och dessutom svåra att läsa när det är mörkt. De pappersböcker jag läser blir nästan uteslutande lästa utomhus på sommaren.
Jämfört med förra året har jag läst något färre e-böcker (85% 2022) och istället lyssnat på fler ljudböcker (3% 2022). Fortfarande är jag rätt dålig på att lyssna, men jag tränar på det.
Antalet lästa pappersböcker har alltså blivit ännu färre och utgör nu endast 9% mot 12% 2022. Däremot har jag läst några fler inbundna böcker än 2022.
Så här få pocketböcker har jag aldrig läst och som sagt, aldrig så här få pappersböcker totalt. Ljudboken får väl sägas ha fått något av ett genombrott, även om det fortfarande är så att jag mycket hellre läser än lyssnar.
E-böckerna håller sig rätt stabilt strax över 80% och sedan 2015 har de stadigt ökat.
Vilket är ditt favoritformat?
Den absoluta majoritet av de böcker jag läser kommer från strömningstjänster och de benämns som hyrda. De köpta har jag just köpt, bland de fådda finns gåvor och recensionsexemplar och de lånade kommer från bibliotek, vänner eller jobbet.
I jämförelse med de senaste åren är det bara att konstatera att jag läser runt 75% e-böcker (och några ljudböcker) från strömningstjänster. De böcker jag lånar läser jag främst för/på jobbet, men privat händer det allt för sällan att jag går till biblioteket. Troligen hänger även det ihop med e-böckerna. Det går lika bra att läsa dem via strömningstjänster som att låna dem där. Lånade e-böcker innebär en onödig kostnad för biblioteken. Speciellt med tanke på att jag ändå betalar en avgift för att läsa på andra ställen.
Slutligen förlagen. Sedan några år tillbaka för jag statistik även över dem. År 2023 läste jag böcker för 49 förlag och de jag läste mer än två böcker från finns med i diagrammet. Att jag läst flest böcker från Natur & Kultur är egentligen inte så konstigt, då de ger ut skönlitteratur för vuxna och barn/unga samt sakprosa. Tidigare år har Norstedts (2022) och Albert Bonniers förlag (2021) toppat listan.
Klicka på respektive årtal för att se statistiken från 2022 och 2021.
