Platonic är berättelsen om Sylvia och Will. Bästa vänner under många år, men som nu har tappat bort varandra. Kanske för att det är svårt för en gift man och en gift kvinna att vara vänner. När Sylvia får veta att Will och hans fru skilt sig tar hon kontakt igen. Trots att deras liv skiljer sig rejält åt lyckas de väcka sin vänskap till liv igen, om än ibland på ett något pubertalt sätt. För Sylvia är det en befrielse att få vara lite fri igen. Hon har en man och tre barn som hon älskar, men livet som hemmafru börjar kännas rätt instängt. Enda väninnan är Katie, som inte heller arbetar och tillsammans bildar de en allians mot karriärsmammorna. Nu är Platonic inte alls en serie som uppmanar kvinnor att vara hemma istället för att arbeta och egentligen inte tvärtom heller. Däremot är det en serie om vikten av att inte tappa bort sig själv och de drömmar man en gång haft.
Jag uppskattade Platonic mycket. Den är lite överdrivet lustig ibland, men skådespelarna är fantastiska och det gör att jag fnissar mig igenom serien. Även en del allvar blandas in och balansen funkar fint. Serien är skapad av äkta paret Francesca Delbanco och Nicholas Stoller och Rose Byrne som spelar Sylvia och Seth Rogers som spelar Will lyckas verkligen skapa en relation som känns trovärdig. Jag gillar också Luke McFarlane som spelar Sylvias man Luke. Det är självklart lite märkligt när ens fru börjar hänga orimligt mycket med en gammal killkompis, men han hanterar det (oftast) riktigt bra.
Glädjande nog har Platonic redan blivit förnyad och en ny säsong ska spelas in. Skaparna lovar dessutom att Will och Sylvia inte ska bli tillsammans den här säsongen heller och det är tydligt att tittarna har uppskattat en serie som faktiskt fokuserar på vänskap. Dessutom något så ovanligt som vänskapen mellan en kvinna och en man runt 40. Det här är på många sätt en lättsam bagatell, men jag har kul när jag ser den och karaktärerna är lätta att engagera sig i. Det räcker långt.
