Vilken vecka det har varit. Intensiv, jättebra och jättetung samtidigt. Den här tiden på året är alltid lite extra stressig när kurserna går in i en intensiv fas innan de avslutas, när omdömes ska skrivas, utvecklingssamtal förberedas och genomföras och så de där nationella proven. Dem ska vi inte tala om.
Läraryrket är ett yrke som ibland hotar att äta upp en fullständigt. Samtidigt är det också ett yrke som, i sina bästa stunder, är helt fantastiskt. Jag får ägna mig åt ämnen jag tycker om och tillsammans med unga, smarta människor lära mig mer. Senast igår kom en elev till exempel med en tolkning på en novell jag läst tusen gånger, som var helt briljant och innehöll delar jag aldrig tänkt på förut.
Du är lärare, du arbetar inte som lärare. Så används språket och jag försöker faktiskt att sluta säga att jag är lärare och istället konstatera att jag arbetar som lärare. Det ger inte samma signaler om att lärare skulle arbeta hela sin vakna tid.
Efter denna långa inledning kommer här en lista med kulturella lärare. Inte de mest kända kanske, men fem ganska så mänskliga individer. Några nya bekantskaper och andra som hängt med ett tag.
Paul Hunham i The Holdovers är verkligen ingen lärarförebild. Han älskar sitt ämne, men bryr sig verkligen inte om sina elever. De är lata, dumma och inte värd hans tid. Det som visar sig i filmen är dock att det finns något annat inom honom, något mänskligt och empatiskt.
När man bor på sin arbetsplats, som både Paul Hunham och Maggie Adair i Jenny Colgans bok Class: Welcome to the little school by the sea, måste det vara extra svårt att sätta gränser för sitt yrkesliv. Maggie börjar arbeta på Downey House, en internatskola för flickor och vi får följa henne under det första skolåret. I juli kommer boken på svenska och den har inte fått titeln Den lilla skolan vid havet, som jag trodde, utan Den lilla skolan på klippan.
Det finns många lärare i tv-serien Abbott Elementary och de representerar olika lärarstereotyper. Huvudpersonen Janine Teagues brinner verkligen för sitt yrke och vill bli älskad av såväl elever som kollegor. Något som självklart inte är möjligt. Min favorit bland lärarna är nog ändå veteranen Barbara Howard, som har blivit rätt cynisk av alla politiska löften som aldrig genomförts, men som gör ett lysande jobb med de små resurser som finns.
På filmfestivalen såg jag den franska filmen Un métier sérieux (Ett riktigt jobb) om Benjamin Barrois, som börjar arbeta som mattelärare på en förortsskola i Paris. Det är en film som låter oss följa honom och hans kollegor under ett läsår, på jobbet och även utanför. En av de mest verklighetstrogna och ”sanna” skildringar av läraryrket som jag sett.
Och så slutligen en gammal favorit, nämligen Anne Shirley, hon som bor på Grönkulla. Kanske är det hennes lärarkarriär som fick mig att inspireras till att bli lärare, då det i böckerna om henne beskrevs som ett fantastiskt yrke. I boken Anne på egen hand får hon sitt första lärarjobb och även om eleverna är fina, så förstörs mycket av en synnerligen otrevlig kollega.
Här finns ännu en lista med andra fiktiva lärare.