En dag sent dyker veckans kulturfråga upp och den handlar om läsning, översättningar och språk. Tidigare i veckan presenterades den korta listan för årets International Booker Prize, ett pris som breddar litteraturvärlden visar betydelsen av översättare. Det fick mig att fundera över vilka böcker jag kunnat läsa utan översättare och vilka jag hade missat. Veckans kulturfråga är tudelad.
Vilka språk läser du på? Vilka språk hade du önskat att du kunde tillräckligt bra för att läsa på?
Jag läser helst på svenska, det går inte att komma ifrån. Ganska ofta läser jag också på engelska, men det kräver en piggare hjärna, för även om jag absolut kan språket bra är det inte ett språk jag behärskar helt. Det är väl därför översättare behövs, för att fylla ut det mellanrum som ändå finns mellan ett modersmål och ett andraspråk. Just från engelska känns det dock ibland som att det märks om en översättare inte riktigt lyckats frigöra sig från språket som boken översatts från. Det funkar helt enkelt inte riktigt på svenska och känns direktöversatt. Om så är fallet även när böcker är översatta från andra språk är självklart svårt att avgöra.
Någon enstaka gång läser jag på danska och norska och det är något jag vill göra oftare. Senast jag läste på bokmål gick det oväntat bra och jag blev sugen på att läsa mer på språket. Problemet är att det inte är så lätt att få tag på norska böcker och de är mycket dyra att köpa. Jag hade också önskat att jag kunde franska och därmed läsa böcker på originalspråk. Nu kan jag bara några få fraser på språket, så det är omöjligt och jag är ytterst tacksam för att det finns fantastiska översättare som till exempel Marianne Tufvesson.
Jag läser på svenska, engelska och finska. Jag vill inte köpa böcker då jag bor så smått och inte har någon bokhylla. Nyare finsk litteratur är svår att hitta på biblan, engelska böcker är mestadels fantasy och sf. Tror att jag ska lämna inköpsförslag ur nomineringslistan du hade härom dagen!
Ha en fin torsdag
Jag kan skriva under på det mesta som du Linda skriver ovan. Det blir en del svengelska meningar i böcker översatta från engelska och det stör mig.
https://skrivrobert.blogspot.com/2024/04/veckans-kulturfraga-v-15-2024.html
PS. Om man ska läsa böcker på norska ska man absolut välja bokmål och inte nynorsk. Det nordiska språk som svenskan är mest släkt med är danskan. Svenska och danska är östnordiska språk medan norska, isländska och färöiska är västnordiska språk. Eftersom bokmålet ligger närmare danskan än vad nynorsk gör blir det lättare för oss svenskar att läsa på det målet. Slut på mansplainingen 😉
Jag har alltid tänkt att danska är lättare att läsa på, men det senaste har jag sett fler serier på norska och det gör det lättare att få till en röst i huvudet under läsningen på norska. Nu är ju bokmål och nynorsk bara skriftspråk, men de enklaste norska dialekterna stämmer bättre överens med bokmål.
Tänkte hoppa över men så gjorde jag visst inte det ändå … Trevlig helg!
https://klimakteriehaxan.blogspot.com/2024/04/i-vem-bor-det-en-polyglott.html
Detsamma! Trevligt att du svarade.
lite lat och föredrar svenska, stolt över att jag behållit finskan efter femtio år:
https://hannelesbibliotek.blogspot.com/2024/04/sprak-kultur.html
jag önskar verkligen att jag kunde många flera språk. väldigt trevligt med Roberts mansplaining. men jag håller inte med honom. det går utmärkt att läsa på nynorska. jag läste Fosse och det gick jättebra.
Läste just en bok på bokmål och var överraskad över hur bra det flöt på. Senast jag läste på nynorsk var det knöligare, men just Fosse har jag inte testat.
bokmål är väl lättare… Jon Fosse har ja läst på svenska