Missat samtal

Norska Nora Dåsnes tilldelades Nordiska Rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2022 för den grafiska romanen Missat samtal och det är verkligen en bok utöver det vanliga. Huvudpersonen Rebekka börjar gymnasiet på hösten 2011 och hennes vardag är starkt påverkad av attacken på Utøya. Hon var inte där och hon kände ingen som var det, men sedan hon såg rökpelaren från attacken i Oslo, är hennes liv inte detsamma. På nätterna drömmer hon mardrömmar om en man som skjuter och hon kan inte riktigt hantera sin rädsla. Bästa kompisen Fariba engagerar sig politiskt i Arbeiderpartiets ungdomsfylking (AUF) och känner att det är ett bra sätt att påverka samhället, men för Rebekka känns det inte lika självklart.

På gymnasieskolan där de går sätts en revy upp varje år och både Rebekka och Fariba ansöker om att få vara med. Helst av allt vill Rebekka vara en del av textgruppen, men hennes allvarliga texter gillas inte riktigt av de andra deltagarna. Hon använder sitt skrivande för att försöka förstå världen i allmänhet och attacken på Utøya i synnerhet. Nu får hon istället en mindre framträdande roll i revyn, men är ändå en del av det gemensamma projektet. Det är också Daniel med det lockiga håret som går i tvåan. De lär känna varandra, men relationen är minst sagt trevande.

Hemma sitter storebror Joakim mest inne på sitt rum och spelar dataspel. Rebekka är oroad över honom och är rädd att han ska gå samma väg som Anders Breivik gjorde. Den vanliga terroristen som hon är rädd för är nu en ung man vid en dator och det skrämmer henne att se hur hennes storebror hanterar sitt liv. Deras mamma, som är polis, verkar inte alls vara lika oroad som Rebekka gällande just datorbiten, men det är tydligt att Joakim mår väldigt dåligt och skulle behöva hjälp.

Missat samtal är otroligt snyggt berättad. Nutiden är berättad i ljusblått och när attacken beskrivs är rutorna istället röda. Mardrömmarna som Rebekka har tecknas i svart och de olika färgerna bidrar till det effektfulla berättandet. Dåsnes sätter fingret på något viktigt när hon visar att Rebekka, som egentligen inte alls påverkats personligen av attacken, ändå fått sitt liv förändrat av att 69 människor mördades. Det är lätt att glömma alla unga och vuxna för den delen, som påverkas av hemska saker som händer i samhället. Många fler än de som befinner sig i katastrofens epicentrum blir ändå berörda.

När jag läste Missat samtal i klassrummet passade jag självklart på att undersöka hur mycket mina elever visste om Utøya och det var väldigt lite. Många hade inte ens hört talas om attacken, men några fler visste vem Anders Breivik är. Det visar hur viktigt det är att händelser som denna inte förpassas till historien, utan hålls levande. Inte för att skrämma någon, utan för att vissa saker aldrig får glömmas bort. Genom att läsa Missat samtal gemensamt i skolan eller hemma, bidrar vi till att en pusselbit i det som är vår historia ligger där den ska i den helhet som är vår värld.

---