Dags för final i Eurovision

Jag känner mig väldigt kluven till årets Eurovision och har missat de två semifinalerna. Trots allt har jag bestämt mig för att titta i år, förutsatt att yngste sonen håller mig sällskap. Jag har i alla fall försökt få lite koll på de låtar som tävlar och valt ut några nummer att hålla ögonen på av olika skäl. Eftersom jag inte sett hela semifinalerna kan det dock vara så att jag missat helheten. Mest ser jag dock fram emot att se Malin Åkerlund och Petra Mede leda finalen. Det jag sett av dem lovar gott.

Dramatiken kring tävlingen har inte bara varit stor rent politiskt, utan även andra saker har hänt. Nederländernas bidrag Europapa har till exempel diskats efter att sångaren hotat en anställd. Tre länder dök inte upp på genrepet och den tävlande från Irland säger att det explicit handlar om något kommentatorerna från Israel har sagt. Det går inte att låta bli att vara lite nervös inför ikväll av många skäl eftersom Eurovision självklart inte är en bubbla isolerad från världen.

I år fick även de fem stora och förra årets vinnare uppträda live under semifinalerna, vilket gjorde att vi redan då fick höra Slimane från Frankrike framföra Mon Amour, en klassisk mycket fransk ballad och sådana är jag svag för.

En låt som verkligen sticker ut är Spaniens bidrag Zorra med Nebulossa. En klassisk poplåt som doftar 80-tal, framförd av en cool sångerska och underbara dansare. Publiken verkar älska allt med numret, men frågan är om de som röstar håller med. Jag hoppas på en bra placering.

Olly Alexander tävlar för Storbritannien med låten Dizzy och trots att det låter lite skakigt röstmässigt är det här är en låt som fastnar. Kanske funkar den inte just ikväll, men den kommer troligen att spelas en del efteråt. Perfekt sommarlåt. Kul också att se Olly Alexander på scenen och inte bara som skådespelare.

Italien representeras av Angelina Mango och låten La Noia, som troligen inte tagit sig till finalen om den tvingats tävla. Helt hysterisk låt, som i vissa partier påminner om Arja Saijonmaas Jag vill tacka livet, men i mer än dubbelt tempo då. Oddsen placerar dock Italien på plats 7, så det kanske bara är jag som tycker att detta är rätt kasst.

De norska bröderna Marcus och Martinus tävlar för Sverige och deras låt Unforgettable är inte min favorit. Snyggt nummer och säkra sångare, men så väldigt tråkigt.

En annan gigant, nämligen Luxemburg, är tillbaka i tävlingen efter mer än 30 år utanför. TALI tävlar med Fighter och jag tycker faktiskt att det är en riktigt trevlig låt. Lite enkel refräng, men versen är bra.

Litauen tävlar med låten Luktelt framförd av Silvester Belt. Det är en låt som nästan är bra på riktigt, vilket är mitt högsta betyg. Det är en låt att bli glad av och numret är snyggt. Lite hysterisk låt kanske, men kul.

Baby Lasagna från Kroatien med Rim Tim Tagi Dim är en av de stora favoriterna och jo, det här är en låt som kan vinna helt klart. Själv har jag riktigt svårt för den, men jag kan förstå vad som lockar.

Årets mest populära låtar (på förhand) är alla riktigt märkliga och en av de märkligaste låtarna är kanske The Code med Nemo som representerar Schweiz. Det är ett kul nummer utan tvekan och låten är energifylld och rätt bra. Kan gå långt.

Bambie Thug tävlar för Irland med låten Doomsday Blue och placerar sig också i kategorin ”riktigt märkligt, men rätt kul”. Det här kan vinna eller komma sist. Omöjligt att tippa. Oddsen säger dock att Irland kommer att gå bra.

Finland fortsätter traditionen från förra året och tävlar med låten No Rules! framförd av Windows95man. Galet och roligt helt klart och en låt som sticker ut mindre, men är bättre än förra årets. Ska Finland vinna äntligen? Inte jättetroligt, men det vore roligt.

En låt publiken verkar gilla, som jag inte alls förstår storheten med, är Greklands ZARI, framförd av sångerskan Marina. Märkligt är okej, men det här är för märkligt för mig.

Alyona Alyona & Jerry Heil från Ukraina tävlar med bidraget Theresa & Maria. En rätt cool låt som doftar Eurythmics och ukrainsk folkmusik. Den lite stela rapen hade jag kunnat vara utan, men i övrigt är det här en rätt mäktigt nummer. Att rösta på Ukraina är också att göra en politisk poäng, vilket säkert kommer att ge en bra placering.

Utan jämförelse länder emellan är det ändå så att även en röst på Israel är en politisk röst. Det går inte att helt skilja musik och politik, så är det bara. Med det sagt är Eden Golan en säker sångerska som framför en pampig ballad i ett snyggt nummer. Det hade i vanliga fall gett en placering i övre halvan av startfältet.

Bild: Sarah Louise Bennett/EBU