Idag är det den första lördagen i månaden och dags för en just-nu-uppdatering inspirerad av Kulturkollo. Kortfattat kan jag säga att det är rätt körigt just nu. Ibland önskar jag mig ett annat yrke, men om ett par veckor gör jag inte det. Slutspurten har varit brutal i år av flera anledningar, som student både hemma och på jobbet, en handledarutbildning som ska examineras och en magisteruppsats som borde varit färdig för länge sedan. Jag tycker faktiskt också att det blir värre för varje år med det ”vanliga” som ska göras inför betygssättningen. Men snart är det ledigt och då finns det ingenting som fylls på. Mitt skrivbord kommer att se precis likadant ut i augusti som det gör när jag lämnar det vid midsommar. Det är lyxigt.
Just nu läser jag Bror av Alex Khourie som är helt okej, men än så länge inte så bra som jag trodde att den skulle vara. Jag har också precis påbörjat Anna Lönnqvists Den första gång jag såg dig och hoppas att den ska ge mig lite sommarkänsla. Eftersom jag själv spelade fiol i många år känns det lite extra roligt att läsa om Mira och hennes musikkarriär.
Just nu lyssnar jag på Dancing Queen av Denise Rudberg, som jag hade väldigt låga förväntningar på, men faktiskt gillar skarpt. Framför allt miljön och tidsmarkörerna, men huvudkaraktärerna Karin och Agneta är riktigt trevliga att följa. Musik blir det inte jättemycket, men jag har faktiskt lyssnat lite på Taylor Swift efter konserterna i Stockholm jag inte var på. Tidigare har jag mest lyssnat på folklore, men hon har ju en del andra bra låtar också faktiskt. Låten som går på repeat är dock av en helt andra artister, nämligen What a time med Julia Michaels och Niall Horan (unfortunate name, charmig pöjk). Jag vet egentligen inte varför den fastnat just nu, men den dök upp i bilen en dag och även om den funnits på spellistan länge, kändes den ny.
Just nu tittar jag på första säsongen av Hacks som efter några avsnitt verkar riktigt lovande. Sedan har jag återupptagit säsong 15 av Masterchef Australia och det är ju trevligt att titta på. Få favoriter kvar dock, så kanske blir det ingen favoritvinnare. Sedan har jag fastnat i säsong 10 av MAFS Australia (australiensarna kan sin tv) och den här gången har jag två riktiga favoritpar som jag helst vill googla direkt för att se hur det går för dem, men jag hejdar mig.
Just nu njuter jag av att det är lördag och att allt är väldigt, väldigt vackert i naturen runt omkring. Visst har jag massor att göra, men en lässtund hinns med ändå. Tyvärr får det väl bli inomhus som det ser ut, men förhoppningsvis blir det inte allt för mycket regn då yngste sonen har utomhuskonsert med Kulturskolan. Jag behöver också få ner gurkplantorna i jorden, men drar mig för det då delar av jorden i pallkragen behöver bytas innan dess.
Just nu längtar jag efter att tempot går ner något och det gör det nästa vecka, när studenterna slutat och lektionerna blir färre. Jag längtar också efter att hänga med mina kulturkollokompisar nästa helg. Det blir mitt första besök i Uppsala, tro det eller ej och jag ser fram emot att se staden.
Uppsala är fantastiskt (säger hon som kommer därifrån ;-)). För oss som inte jobbar i skolan och har vuxna barn så är det markant att tänka på hur stressigt det var i de här tiderna när barnen var små. Nu kommer stressen senare i juni.
Jag har också lyssnat mer på Taylor Swift, förut var det bara två av hennes äldre skivor som jag lyssnat på, nu har jag hittat några låtar från hennes senare.
Visste inte att du är från Uppsala. Har du några tips på vad vi borde göra när vi är där?! I år är det lite extra stressigt av många skäl, varav ett är egen student. Avskyr också betygssättning, verkligen avskyr och den är extra jobbig i år. Tur att det finns kultur att fly in i.
Australiensisk TV verkar vara så mycket bättre än det man vanligtvis tittar på.
Jag gillar jobb där det inte fylls på när man har semester. Mitt är också åt det hållet. Inget försvinner, men det kommer heller inget nytt.
Det är skönt att kunna ha semester på riktigt när den väl kommer! Mitt skrivbord just nu är däremot i total kaos.
Kul med Uppsalaträff! Hang in there, snart är det över!
Absolut hatar att sätta betyg, men är snart färdig. Alltid några som är lite extra jobbiga att få rätt.
Om man vet att man kommer att vara tvungen att sätta låga betyg kanske man inte ska utbilda sig till högstadie- eller gymnasielärare utan i stället bli förskole- eller lågstadielärare i stället.
Jag ville jobba i butik när jag var barn. Men efter att ha jobbat under december och upptäckte hur stressigt det är bestämde jag att det inte var något för mig.
Problemet är inte att sätta låga betyg per se, utan att betygssystemet som det ser ut idag gör det omöjligt för allt för många att nå annat än F. Detta oavsett hur mycket de och deras lärare försöker och kämpar. Det är fullt möjligt att vara lärare och samtidigt ifrågasätta systemet. Det gör även forskare som Martin Ingvar och Agneta Schultz. Jag skulle tvärtom säga att det vore väldigt osunt om bara de som aldrig ifrågasätter blir lärare. När jag gick i skolan fanns det tvåor och ettor att sätta. Ett sämre betyg som stängde vissa vägar, men inte alla som F gör.