Idag fyller jag på min tidigare duettlista med några fler bidrag. Totalt blev det tio stycken, både nya och gamla favoriter.
En duett som jag lyssnat sönder de senaste åren är If the world was ending med J P Saxe och Julia Michaels. En fin låt om att inte vara ihop, men ändå behöva den andras trygghet.
Just nu lyssnar jag mycket på What a time med ovan nämna Julia Michaels och Niall Horan och den måste få vara med på listan.
En klassiker som jag ofta sätter på i bilen och sjunger pinsamt högt till är Don’t go breaking my heart med Elton John och Kiki Dee. Den gör mig glad, trots den faktiskt inte helt glada texten.
En ovanlig duett är You want her too med favoriterna Elvis Costello och Paul McCartney, som sjunger om att vara kära i samma person och övertygad om att hon kommer att välja rätt.
Jag lyssnar mycket på The National som gjort duetter med en rad artister, bland annat Taylor Swift. Deras Coney Island är lågmäld och fin. Jag gillar den skarpt.
Egentligen skulle jag inte säga att varken Kate Bush eller Peter Gabriel är några stora favoriter, men duetten Don’t give up har följt mig länge. Två annorlunda röster bildar en fin helhet.
En härlig favorit från tonåren är What have I done to deserve it med Pet Shop Boys och Dusty Springfield från fantastiska albumet Actually.
Söt som socker är Lucky med Jason Mraz och Colby Caillat om att vara kär i sin bästa vän. Den brukar jag och sonen sjunga högt till på väg till skolan/jobbet på morgonen. En favorit.
En lite bittrare duett är Somebody that I used to know med Gotye och Kimbra om kärlek som ligger långt bort i tid, men fortfarande skaver.
Kanske är Under preassure inte någon klassisk duett, men eftersom både Freddy Mercury och David Bowie sjunger den måste den väl definieras som en sådan. Sjukt bra låt oavsett och det här klippet går att se om och om igen. Vilka sångare!
Vilka favoritduetter har du? Vad gör dem särskilt bra?