Ellen har blivit gammal. Objektivt sett till åren och livssituationen, men kanske mest subjektivt när hon tänker på sitt liv. Yngste sonen flyttar hemifrån och nu finns det absolut ingen som behöver henne. Ellen är ensam. Hennes vänner har försvunnit, kollegor har hon inte då hon frilansar som manusförfattare och när hon söker jobb går det till någon yngre, piggare, mer positiv och cool förmåga. Ellen räknas inte längre. Hennes barn är lite otroliga för henne och tillsammans med sin pappa, Ellens före detta man, ger de henne en keramikkurs. Det visar sig att drejning är ännu något som Ellen är kass på och hon avskyr de flesta av deltagarna. Mest irriterar hon kanske sig Petra som är gråhårig, har fotriktiga skor och verkar ha gett upp. Ändå verkar hon mycket lyckligare än Ellen.
Precis när jag läste Silver kände jag helt igen mig i huvudpersonens känsla av att vara gammal och passé. Kanske var det därför Ellens öde berörde mig och samtidigt som jag var lite upprörd över hur ointressant man blir för många åren blir fler, inser jag att jag har något väldigt viktigt som Ellen inte har. Jag har väldigt många människor runt mig som är betydelsefulla, som jag tycker om och älskar. Jag är så långt ifrån ensam som man kan vara. Vad gör det då om yngre personer ses som enklare och bättre när det kommer till jobb. Jobbet är inte allt och jag är för gammal för att vara tyst och foglig. Även om jag gillar Silver så vill jag verkligen inte bli så bitter som Ellen är.
Det blir lite för mycket av det goda ibland när Sara Kadefors går all in, men jag tycker ändå att Silver är rätt charmig läsning. Även om jag tycker att Ellen ältar sin ålder för mycket kan jag verkligen förstå henne. Oftast är det faktiskt rätt skönt att bli äldre, med den säkerhet som åldern ger, men att bli bortvald är rätt påfrestande för självförtroendet. Det värsta är kanske att Ellen ganska ofta sänker äldre kvinnor själv och ser dem som gamla, grå och ointressanta. Vi behöver hålla ihop vi tanter och stötta varandra. Och ja, det här är mitt försök att reclaima ordet tant.
Om boken
Silver av Sara Kadefors, Bokförlaget Polaris, (2024), 248 sidor