Jag har återsett Pørni

Säsong fyra av den fantastiska serien Pørni har just släppts och jag bestämde mig för att se om de tre tidigare säsongerna innan jag gav mig på den senaste. Det här blir således ett inlägg fyllt av spoilers, så ni som ännu inte sett serien om Pørni och hennes familj får helt enkelt sluta läsa nu och sätta på tv:n istället.

Pørni är berättelsen om tonårsmamman Pernille, kallad Pørni, som är ensamstående och bor i en del av sin pappas hus. Hos henne bor också Leo, son till Pørnis syster Anne som dött i en bilolycka ett halvår tidigare. Hennes man och Leos pappa Charlie var den som körde och han skadades själv, men överlevde. När vi träffar Pørni första gången är hon på sjukhus med sin pappa, som tidigare fått veta att han har en stor, obotlig hjärntumör. Nu visar det sig att sjukhuset blandat ihop provsvaren och Ole Johan är helt frisk. Det är istället någon annan stackare som trott att allt är bra, som nu ska få veta att hen har en hjärntumör. I bilen hem från sjukhuset berättar Ole Johan för sin dotter att han är gay och nu ska han leva det liv han alltid har önskat sig.

Bilen ja, en stor del av första säsongen utspelar sig i en bil. Pørni kör sina tonårsbarn kors och tvärs över Oslo, hon kör i sitt jobb som socionom och så hänger hon i bilen i garaget när hon behöver tid för sig själv. Där tar hon minst ett glas vin och ringer sedan till Annes mobilsvar och berättar om allt som sker. Det är fint, men också väldigt sorgligt, att få ta del av hennes sorg. När hennes väninna Grete påpekar att hon måste sluta ringa till Anne när det nästan gått ett år sedan hon dog, försöker Pørni verkligen, men att höra sin systers röst på telefonsvararen är så väldigt viktigt för henne.

Pørnis före detta man Finn är ett kapitel för sig. Jag hade faktiskt glömt riktigt hur egoistisk och hemsk han är. I första säsongen handlar det mest om att han struntar i sina barn och ständigt sviker dem, men i andra säsongen blir det vidrigt på riktigt. Finn är nämligen en känd författare, en riktigt självupptagen sådan som älskar navelskådning och tycker att hans före detta fru borde visa förståelse och ta hans perspektiv igen. Han har bestämt sig för att äga sin egen historia och har därför skrivit den självbiografiska boken Far faller där han berättar om hur fruktansvärt synd det är om honom. Han ser sig som ett offer, även om det verkligen inte är sanningen.

I boken skriver han om hur han förälskar sig i sin lärare Iben på skrivarskolan, men att han ändå skaffar barn med Pørni. Han berättar om den ständiga otroheten som inleds redan när hans fru är gravid med äldsta dottern Hanna. De hinner få Sigrid också och det är lite oklart exakt när Pørni och Finn skiljer sig, men nu bor han i alla fall med Iben i Köpenhamn. Även om han älskar henne är det otroligt synd om honom, för Iben är sjuk och Pørni är elak och även om han aldrig lyckas hålla något löfte till sina barn är det minsann inte hans fel. Jag är imponerad över Pørni som lyckas hålla sig ifrån att slå ihjäl honom, men det är rätt nära när han i säsong 3 kräver pengar när hennes pappa säljer huset de bott i.

Kärleken då? I första säsongen är det ganska gott om sådan när Pørni blir tillsammans med den 13 år yngre kommunjuristen Bjørnar som hon arbetar tillsammans med. Han är nyskild och har sina tvillingar varannan vecka, men andra veckor hinner han dejta Pørni i hennes bil. Andra säsongen går det minst sagt lite trögare och när han dyker upp igen den tredje säsongen ska hans tredje barn snart födas.

Säsong 3 inleds i december ett knappt år efter att Anne dött. Olyckan skedde dagen före julafton, men Pørni är ändå helt inställd på att familjen ska fira jul precis som vanligt. Traditioner är viktiga för henne, men få andra tänker likadant. Hanna ska till Argentina och reser precis före jul, hennes pappa och Stephen åker till hans föräldrar, Sigrid ska fira med sin pappa och Iben, Leo har flyttat till sin pappa och de kommer visserligen och hälsar på före jul, men firar själva. Kvar blir Pørni och Ole Johans syster Elisabeth, vars barn och barnbarn ska fira jul i Thailand.

Ensamhet är ett ganska stort tema i säsong 3. När Hanna reser bort, Leo har lämnat och pappan säljer huset för att flytta in hos Stephen blir Pørni ensam. Alla har så fullt upp med sitt. Samtidigt hittar flera ensamma människor till just henne och det blir en fin om än annorlunda jul med gäster som hon inte väntat sig. Jobbet är en viktig del i Pørnis liv. Hon arbetar inom socialtjänsten med barn som far illa och i den tredje säsongen får ett av dem ta extra mycket plats i hennes liv. Det är också på jobbet hon träffar sina män och i tredje säsongen kommer Kenneth in i hennes liv. Om det blir komplicerat? Självklart.

Saker jag hade glömt sedan jag såg serien första gången är hur fina Pørnis pappa och hans pojkvän (och körskollärare) Stephen är. Faktiskt hade jag också glömt hur fruktansvärt rolig äldsta dottern Hanna (Vivild Falk Berg) är och hur irriterande hennes yngsta dotter Sigrid är de första två säsongerna, särskilt då hon försvenskas i säsong 2. I säsong 3 tycker jag dock väldigt synd om henne, när kompisarna sviker och är precis så jävliga som tonårstjejer kan vara när de är som värst. Något jag också glömt helt är Ole Petter, ett av Pørnis ”jobb-barn”, och hans motorcykelgäng i säsong 3 som delar ut delikatesskorgar, lagar droppande kranar och löser ”dialogproblem”. Jag hade inte heller sett Exit när jag såg Pørni första gången och kände därför inte igen Agnes Kittelsen som spelar Adams fru Hermine i Exit och Pørnis vännina Tuva.

Och slutligen hade jag glömt det underbara slutet på säsong 3. Efter att ha sett det är jag redo för säsong 4, men jag väntar nog lite med den så att den inte tar slut för snabbt. Henrietta Steenstrup är nämligen ett komiskt geni, men snål med sin tid. Sex avsnitt per säsong är alldeles för lite.