Veckans kulturfråga v.47

Det finns författare vars böcker jag alltid läser, musiker vars låtar funnits med mig i decennier och skådespelare som gör att jag vill se en film eller en tv-serie eller kanske en komiker som länge lockat till skratt. Veckans kulturfråga handlar om kulturskapare som fortfarande är aktiva som du följt i många år och vars verk du alltid tar del av. Sådana som är extra viktiga för dig.

Vilka kulturella personer har funnits med dig länge?

Nu finns det kanske inga kulturpersonligheter som jag haft ett ständigt bra förhållande till. Precis som andra förhållanden har de en tendens att gå lite upp och ner. Vi brukar ändå hitta tillbaka till varandra. Som Blur, en grupp jag började lyssna på 1993 och vars senaste album The Ballad of Darren var mitt mest lyssnade förra året. The Cure är en annan sådan grupp. De har just kommit ut med Songs of a lost word och jag har lyssnat till dem sedan slutet av 80-talet om än med vissa pauser. Depeche Mode upptäckte jag ännu tidigare, redan 1983 då jag var 9 år. Jag tappade bort dem ett tag men senaste Memento Mori som gavs ut 2023 är riktigt bra.

Författare vars böcker jag alltid läser är ganska många, men få av dem har följt mig under väldigt många år. Marian Keyes, som de senaste böckerna återkommit som favorit, har jag dock läst det mesta av sedan slutet av 90-talet. Jonas Gardell är också en författare som hängt med väldigt länge, liksom Elly Griffiths. Gällande den senare har jag dock läst långt ifrån alla hennes böcker, jag gillar till exempel inte serien The Brighton Mysteries, men de böcker som är bra är väldigt bra.

När det gäller skådespelare är det få sådana som får mig att se filmer eller tv-serier. Jag har dock just sett färdigt The Diplomat och Keri Russel som spelar den amerikanska ambassadören Kate Wyler är en gammal favorit. Jag absolut älskade henne i Felicity, men serien The Americans såg jag faktiskt aldrig mer än ett par avsnitt av. Det planerar jag att åtgärda nu. Emma Thompson är en annan skådespelare som jag alltid uppskattar och hennes porträtt av en högerpopulistisk ledare i Year and Years är något av det bästa jag sett.

En tv-serie som jag följt sedan starten 2005 är Grey’s Anatomy. Den har definitivt inte varit bra hela tiden, men tillräckligt bra för att titta vidare på. Säsong 21 har just börjat och jag såg nyss första avsnittet. Det känns tryggt och säkert att återgå till en så välbekant miljö.